Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 4 bilder. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattningen, att Abel och Jacobi, båda
oberoende af hvarandra, voro teoriens
skapare. Borchardt, Jacobis lärjunge och
Crelles efterträdare som utgifvare af
»Journal für die reine und angewandte
Mathematik», har ännu så sent som 1875
uttalat, att ingen geometer, som med
hvarandra jämför Abels och Jacobis publikationer,
kan tvifla därpå, att båda
samtidigt och oberoende af hvarandra
voro i besittning af de elliptiska funktionernas
teori i sin helhet. Huru allmänt
spridd denna uppfattning då ännu
var, bevisas bland annat af följande.
Under vintern 1875–1876, hvilken den
som skrifver dessa rader tillbragte i Göttingen
med tillgång till där befintliga
ytterst fullständiga matematiska bibliotek,
sysselsatte jag mig särskildt med de
elliptiska funktionernas historia. Jag kom
då mycket snart till den uppfattning, att
den specielt i Tyskland gällande mening,
hvilken så skarpt betonats af Borchardt,
var oriktig, och jag tillskref härom
Bjerknes i Kristiania med begäran,
att han ville lämna mig vissa upplysningar,
som borde kunna erhållas ur
Abels endast i Kristiania tillgängliga
manuskript. Bjerknes svarar mig 18
januari 1876: »Oprindelig var jeg noget
misfornöjet med Deres skrivelse, da jeg
syntes De var uretfærdig mod Jacobi.
Lidt efter lidt under mine Undersögelser
er det mig selv höist uventede Resultat
fremkommen, som De af min Fremstilling vil se.»
Det var dessa undersökningar
som sedan ledde till Bjerknes’
biografi öfver Abel, hvilken alltid skall
bli en af Abellitteraturens förnämsta källskrifter.
Bjerknes har dock i sin uppsättning
af förhållandet mellan Abel och
Jacobi gått längre än jag velat göra,
och mig synes, att han åter blifvit i någon
mån orättfärdig mot Jacobi.
[1]
Det framgår af brefväxlingen mellan
Gauss och Schumacher, att Schumacher
vid ett besök, som Gauss våren 1827
gjort hos honom i Altona, talat om Jacobis
beramade publikation samt lofvat
Gauss att tillsända honom Jacobis artikel
innan densamma trycktes. Schumacher
visste nämligen, att Gauss alltsedan år
1796 sysselsatt sig med teorien för de
elliptiska funktionerna och att han redan
år 1800 var i besittning af en i allt väsentligt
fullständig teori för desamma.
Han skickade enligt löfte Jacobis artikel
till Gauss med begäran, att Gauss ville
låta densamma åtföljas af någon anmärkning,
men erhöll artikeln tillbaka med
ett yttrande i förbigående, att Gauss
fann det lämpligast »ganz aus dem Spiele
zu bleiben». Helt annorlunda låter det,
när Gauss erhållit kännedom om Abels
»Recherches ete. .» Crelle hade tillskrifvit
Gauss och bedt honom offentliggöra
äfven sina egna undersökningar
öfver de elliptiska funktionerna. Gauss
svarar afböjande. Han hade för tillfället
annat att göra. »Dessutom har
Abel förekommit mig med en god tredjedel
af mitt arbete. Han har följt alldeles
samma väg som jag inslog 1798. Det
förvånar mig därföre icke heller, att han
till största delen kommit till samma resultat.
Då han dessutom i sina slutledningar
visar en hög grad af skärpa,
djup och elegans, känner jag mig befriad
från åliggandet att redigera mina
egna undersökningar.» Häpnadsväckande
ord för alla små professorer i deras
rastlösa äflan om prioritet, i deras vårdslösa
kapplöpning mot dimhöljda ideal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
