- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tolfte årgången. 1903 /
133

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 4 bilder. Fortsättning och slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NIELS HENRIK ABEL.

133

Man märke dock, att det här rör sig
om en upptäckt, som är en af männi-
skotankens största, om skapelsen af en
teori, hvars bärvidd går genom oöfver-
skådliga tidrymder, och att ingen kla-
rare än Gauss själf visste att uppskatta
den nya teoriens betydelse. Jacobi näm-
nes icke med ett ord i brefvet till Crelle,
men Gauss har i ett annat uttalande,
denna gång i ett bref till Schumacher,
i förbigående gjort en jämförelse mellan
Jacobi och Abel. Han gillar, att Schu-
macher förhåller sig afvisande mot de
frågor, med hvilka herr Jacobi Schuma-
cher 5>behelligt», och säger, att om Jacobi
direkt vänder sig till honom, Gauss, skall
han »ihm Rede stehen, obwohl seine
Frage unklar ausgedrückt, und meines
Erachtens, nach dem Erscheinen von
Abel’s Arbeit (die, Ihnen gesagt, mir
von meinen eignen Untersuchungen wohl
1/3 vorweggenommen hat, und mit diesen
zum Theil selbst bis auf die gewählten
bezeichnenden Buchstaben übereinstimmt)
sehr müssig ist.»

Abels arbete »Recherches sur les
fonctions elliptiques» publicerades i tvän-
ne afdelningar, den första i andra, den
andra i tredje bandet af Crelles tidskrift.
Den första afdelningen offentliggjordes
som vi sett i september 1827. Fortsätt-
ningen afsändes af Abel till Crelle 12
februari 1828. Abel hade under mel-
lantiden erhållit kännedom om Jacobis
artikel i »Astronomische Nachrichten»
samt visar på ett par sidor i en »addition
au mémoire précédent», huru Jacobis re-
sultat innehöllos i hans egna. Jag hade
länge trott mig ha anledning misstänka
att det borde existera ännu en ny hit-
tills obekant del af »Recherches etc.»
samt under flere år förgäfves eftersökt
manuskriptet till densamma. Slutligen
för ett par år sedan bragte en gynnsam
tillfällighet detta manuskript i mina hän-
der och jag hade lyckan att kunna in-

leda det jubelband af Acta mathematica,
hvilket börjar den andra fjärdedelen af
1 oo-talet, och som i anledning af Abels
hundraårsdag helt och hållet är ägnadt
åt hans minne, med »Recherches sur les
fonctions elliptiques par N. H. Abel.
Second mémoire». Denna andra afhand-
ling är daterad Kristiania 27 augusti
1828 och har liksom första afhandlingen
varit bestämd för Crelles journal. Crelle
offentliggjorde dock endast den första af
dess 5 paragrafer. Skälet är svårt att
säkert angifva, men man torde dock
knappast komma långt från sanningen^
om man antager, att detsamma helt en-
kelt varit oförstånd. Hade emellertid af-
handlingen i sin helhet blifvit offentlig-
gjord, skulle Abel säkerligen redan från
första stund för sina samtida ha fram-
stått som ensam skapare af de elliptiska
funktionernas teori.

Emellertid följde på Abels och Jaco-
bis första publikationer september 1827
från båda en hel rad af andra, hvilka
från Jacobis sida kulminerade i det klas-
siska verket »Fundamenta nova theoriæ
functionum ellipticarum», som såg dagen
år 1829, ungefär en månad efter Abels
död. Bjerknes har tvifvelsutan rätt, när
han visar, huru Jacobis undersökningar
och resultat stå i ett bestämdt beroende
af Abels, under det att motsatsen näp-
peligen någonsin är fallet. Han har äfven
rätt, då han framhäfver, att detta orsaks-
förhållande endast delvis, och då myc-
ket ofullständigt, af Jacobi angifves. Men
det synes mig, att han har orätt, då han
häri vill söka en medveten afsikt hos
Jacobi att förvanska den historiska san-
ningen och höja sig själf på Abels be-
kostnad. Jacobi var en stor matematiker
med lysande formel begåfning och ett
herravälde öfver det matematiska formel-
språket som få andra före eller efter ho-
nom, men han var långt underlägsen
Abel i snille och tankekraft. Han klädde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:45:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1903/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free