Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 4 bilder. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
G. MITTAG-LEFFLER.
til Foraaret kand vende tilbage til Chris-
tiania og saaledes ej heller kunde besørge
de ham paaliggende Embedspligter om
endog Utfaldet af hans Sygdom skulde
blive det Ønskeligste. Hans hidtil for-
haabede Bedring og fuldkomne Helbree-
delse har indtil nu udsadt hans Indbe-
retning til det høje Collegium Academi-
cum, hvilken ellers før skulde have være
indsendt.»
Den korta lefnadssagan nalkades
snabbt sin upplösning. Den 6 april
1829 kl. 4 eftermiddagen var allt förbi.
Abel var då 26 år och 8 månader gam-
mal. Vintern hade varit sträng och Abels
reseplagg, då han företog julresan till
Froland, vid hans stora fattigdom otill-
räckliga. Han hade förkylt sig på resan
samt fick ett par dagar efter ankomsten
en blodstörtning, hvilken lade honom på
det sjukläger han icke mera lämnade.
Mot början af januari inträffade dock en
förbättring, och den 6 januari 1829, ett
datum mera minnesvärdt i kulturens hi-
storia än konungars och kejsares och en-
skilda länders märkesdagar, nedskref Abel
på sängen för Crelles journal sitt lifs
största tanke, det Abelska additionsteo-
remet, som genast hälsades som »monu-
mentum ære perennius», och som ännu
hundrade år efter Abels födelse beteck-
nar höjdpunkten af matematikens utveck-
ling. Teoremet innehölls visserligen i
den stora afhandling, som bestämts för
Parisinstitutet, och hvilken hamnat bland
Cauchy’s papper, men Abel hade all an-
ledning att frukta, att denna afhandling
gått förlorad, och ville därföre rädda
hufvudtanken i densamma. Denna upp-
sats af den 6 januari är den sista af
Abels hand. Ett återfall inträffade, och
hans flitiga penna var för alltid nedlagd.
Några ljusstrålar utifrån skulle dock falla
öfver hans sista dagar. Underrättelser
kommo från Berlin, att utnämningen där
var så godt som säker. De bekräfta-
des från Paris af Legendre, som hade
dem från Alexander v. Humboldt. Han
skämtade med sin trolofvade: »Da skal
Du ikke hede madame eller min kone,
men det vil hede Herr Professor mit
seiner Gemahlin.» Hans Crelly, Christine
Kemp, vek heller aldrig från hans sida.
Dödskampen var icke lätt, men hon
vägrade att taga emot någon hjälp »for
at kunne eie disse Øieblikke for sig
selv». Abel hade genom den Smithska
familjen skickat hälsningar till sin när-
maste vän Keilhau, att denne efter hans
död måtte taga vård om Crelly. »Hun
er ikke smuk», så lyder hans hälsning,-
»har rödt haar och fregner, men er et
prægtigt menneske.» Keilhau hade icke
vid denna tidpunkt sett henne. Men
han kände henne genom Abel, och det
dröjde ej alltför länge innan han upp-
fyllde vännens önskan genom att med
Holmboe som mellanhand förbereda henne
pä, att han hoppades hon ville bli hans
hustru. Han inträffade å Froland i bör-
jan af år 1830, hvarvid de blefvo för-
lofvade för att senare knyta ett lyck-
ligt, mångårigt äktenskap. Deras första
omsorg efter förlofningen blef att jämte
några af de närmaste vännerna ombe-
styra ett monument öfver Abels graf.
Den främsta hyllningen till Abels
minne måste emellertid blifva utgifvan-
det af hans samlade verk. Första initia-
tivet härtill togs af en fransk akademi-
ker, Baron Maurice, till börden Genfare,
hvilken icke för öfrigt intager någon
mer bemärkt plats i matematikens hi-
storia. Han skref till excellensen G.
C. F. Löwenhjelm, Sverige-Norges mi-
nister i Paris, och påyrkade en dylik
publikation, hvilken kunde ske under
formen af ett supplementband till Ve-
tenskapsakademiens i Stockholm hand-
lingar. Löwenhjelm skref till sin nära
vän Berzelius 5 Sept. 1831 och anbe-
faller saken i de varmaste ordalag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
