Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niels Henrik Abel. * 5/8 1802 † 6/4 1829. Af G. Mittag-Leffler. Med 4 bilder. Fortsättning och slut - Christine Kemp. Pastell af Görbitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIELS HENRIK ABEL.
139
»Nåväl: wore det ej synd för wetten-
skapen, och försummad fördel för Scan-
dinaviens lärda ära och celebritet om
de skrifter som till denna grad vväckt
Institutets upmärksamhet och åt en okänd
Adjunct i ett flärran Universitet tillvun-
nit sådana omdömen — om, säger jag,
desse skrifter skulle förblifva liggande
okände i Manuscript, och omsider för-
svinna utur menskliga wetandet.» Han
föreslår för sin del att anskaffa de nö-
diga medlen från någon mecenat.
Berzelius skrifver åter till Hansteen
den 27 september 1831: »Jag kan ej
bedöma Abels meriter, men har hört
dem från Frankrikes hufvudstad högt
prisas. Jag bör således tro, att de för-
tjäna det loford de fått. Ifall således en
nationalära vore att skörda af en sådan
publikation, så tillhör den ostridigt Norge
og tilkommer dä Christiania Universitet
att föranstalta om uplagan, hvartill Stor-
thinget tilläfventyrs ej nekade bidraga
med anslag. Men jag är å en annan
(sida) så van vid fransyskt munnväder,
att jag lätteligen föreställer mig en och
annan fransysk lärd, som vill hafva sam-
lingen i en bequem form att köpas för
15 till 20 francs, och därföre kan för-
söka att vara en larmtrumma. I det
fallet skall man icke heller göra sig till
dupe af deras förslager, men äfven i
senare fallet är det åt mathematici af
Abels landsmän man måste lämna att
fälla det omdömet, att tilläfventyrs icke
allt hvad denne unge man publicerat för-
tjänar att bevaras genom omtryckning.»
Berzelii bref är karaktäristiskt. Att
han lämnade saken i norska händer var
ju naturligt och riktigt. Men man jäm-
före hans afvisande hållning och hans
tvifvel på Abels storhet med den stånd-
punkt t. ex. Alexander v. Humboldt in-
tog. Ingendera hade några som helst
personliga förutsättningar att kunna be-
döma Abel. Men Humboldt hade Gauss
CHRISTINE KEMP (SOM FRU KEILHAU, 1835).
PASTELL AF GÖRBITZ.
till rådgifvare. I Sverige fanns åter vid
denna tidpunkt ingen, till hvars råd i en
sådan sak Berzelius med något som
helst fog kunnat lyssna. Den matema-
tiska vetenskapen var då, liksom långt
senare, i Sverige så godt som okänd,
och universitetslärdomen inskränkte sig
till den tarfligaste och mest ovetenskap-
liga kännedom om de första elementen
i geometri och trigonometri.
Det dröjde emellertid ända till 1836,
innan frågan om utgifvandet af Abels
skrifter på allvar upptogs i Norge. Detta
skedde genom Holmboe, hvilken erbjöd
sig att själf blifva utgifvare och som ock-
så 1839, tio år efter Abels död, kunde
till den matematiska världen öfverlämna
Abels »Oeuvres complêtes». En ny, för-
ökad och förbättrad upplaga utgafs af
Sophus Lie och Sylow år 1881.
Abels skrifter omfatta icke mer an
en stor kvartvolym. I omfattning ligger
Abels författareskap betydligt under an-
dra stora matematikers. Hvilken värld
af nya tankar rymmes dock ej inom
denna enda volym! Det finnes knappast
något matematiskt arbete af verklig be-
tydenhet, hvilket efter Abel sett dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
