Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - I. Callots lif och verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3io
OSCAR LEVERTIN.
vara öfversättare med grafstickeln, och
han gick i tjänst hos en vida under-
ordnad artist, den i Rom bosatte frans-
mannen Thomassin. Denne hade ur-
sprungligen lifnärt sig med att gravera
spännen och dylikt och sedan blifvit
fabrikant af billiga graverade andakts-
bilder. Kommersen tyckes hafva gått
förträffligt. Thomassin behöfde många
gesäller, och Callot blef en af dem. I
Thomassins verkstad har han också utfört
en serie uppbyggelseblad för menige man
efter religiösa konstverk i Roms kyrkor.
De äro graverade med gles och tunn
streckföring, matta och glåmiga till total-
intrycket, öfverallt skvallrande om den
unge elevens bristfällighet i konsten att
teckna. Figurernas hufvuden se ej sällan
ut som nakna grinande kranier, och deras
fingrar sticka fram som tomma handsk-
tutor. Ett fullkomligt apspel är t. ex.
kopparsticket af Michel Angelos Pietà.
Andra arbeten från samma tid, i hvilka
Callot kopierat gravörer på modet, vittna
emellertid om större utvecklingsmöjlighet.
Callot dröjde hos Thomassin till 1611,
då han lämnade Rom för att i Florens
uppsöka Giulio Parigis då världsbekanta
artistskola. Krönikan förmäler, att Callots
afresa påskyndades på grund af lärarens
svartsjuka. Den unge lothringaren skulle
nämligen allt för mycket ha tilltalat
Thomassins hustru. Utan att vilja från-
känna den unge mannen hans eröfring,
måste man erinra om att dylika anek-
doter angående mästarnas fruar och deras
lärjungar höra till de gamla konstnärskrö-
nikornas mest löpande och slitna mynt.
Synnerligen olämpligt är det i hvarje
fall att med anledning af detta — såsom
det gjorts — godtköpsromantisera Callot
till en banal artistisk Don Juan. En
alstring på närmare 900 blad måste af-
gifva tämligen fullständigt vittnesmål om
upphofsmannens lynne och temperament.
Men svårligen hittar man en vidsträckt
produktion, som är så litet sensuelt fär-
gad som Callots. Kvinnorna spela en
fullkomlig biroll i hans verk, och litet
eller intet har hans skarpa manliga linje
att berätta om deras förförelse. Icke
ens sin Helige Antonius låter han frestas
af några damer, och i ett skede, då den
yppiga eller lidelsebleka nakenheten är
konstens älsklingsämne, hittar man i hans
själfständiga arbeten knappast en nuditet
Djärf till det tygellösa på andra områden,
är han borgerligt sedesam i fråga om det
erotiska, och det lyckliga och oblyga an-
tika gudakarnavalet, apoteoseringen af
renässansens njutningsdröm, tycks hafva
lämnat honom fullkomligt oberörd.
Mot slutet af 1617 ankom Callot till
Florens och inträdde i Giulio Parigis
skola. Läromästaren var en äkta mång-
sidig florentinare med begåfning framför
allt på gränsfältet mellan konst och ve-
tenskap. Arkitekt (den sista mediceiska
villan Poggio Imperiale är af Giulio Parigi),
ingeniör, teatermaskinist, dekoratör, må-
lare, etsare, undervisade han i civil och
militär byggnadskonst, tillämpad mate-
matik och teckning inom en internationel
krets, där artistämnen och unga ädlin-
gar, som teoretiskt ville lära krigsväsen
och fortifikation, sutto sida vid sida. Den
empiriska och naturvetenskapliga hän-
förelsen öfver Galileis Florens behärskade
också denna atelier. För första gången
synes Callot hafva drifvit systematiska
studier i matematik, perspektivlära och
arkitektur. Men viktigast var, att Parigi
förmådde honom att utveckla de anlag
till en lysande tecknare, som funnos inom
honom, genom lidelsefullt arbete efter
naturen.
Callots äldste lefnadstecknare André
Félibien, Poussins vän, förmäler, att den
unge konstnären genast vunnit det to-
skanska hofvets gunst. Cosimo II skulle
strax hafva tilldelat honom en pension
och fritt logi i det åt artister och konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
