Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - I. Callots lif och verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT.
309
som redan hittas i de första lefnadsteck-
ningarna från 1600-talet, gömmer i hvarje
fall ett starkt vittnesbörd om ynglingens
konstnärshåg. Det fanns icke längre
någon möjlighet att motarbeta hans
kallelse. 1607 uppträder han offentligt
såsom gravör med ett signeradt, för öfrigt
mycket klent konterfej af hertigen af
Lothringen. Karl III, på grund af sin
kloka politik och sin folkkära styrelse
kallad »den store hertigen», afled 1608.
Hans efterföljare Henrik II, »den gode
hertigen», anmälde då för påfven sitt
trontillträde genom en särskild ambassad.
I dess följe fick den unge Callot nu med
officielt tillstånd afresa till Italien för
att utbilda sig till konstnär. I början af
1609 framkom han till barockens och
manieristernas, de spanska dräkternas
och gatfesternas Rom, och hans biografi
rör sig nu på fastare botten. I Rom
fann han sin ungdomsvän Israel Henriet
såsom lärjunge till Antonio Tempesta,
en till börd och lynne florentinsk men
nu i påfvestaden verksam artist. Tem-
pesta måste hafva tjusat Callot, ty han
förde både pensel och etsnål med rask,
lätt hand — han var en af det dåtida
Italiens bästa raderare. Hans friska
fantasi tumlade långt hellre med lef-
vande verklighet än med myter och
allegorier. Landskap med gamla träd
från Arno och Tibern och italienska
folktyper till staffage, jakter i skog och
mark, bataljer, processioner med många
ornatklädda små figurer, krigsbilder med
vimmel af hästar och soldater, allt har
han tecknat liffullt och rörelserikt. I
själfva verket är han en af de första
konstnärer i Italien, som gärna lämna
FÖRTRUPPEN. UR BILDFÖLJDEN »ZIGENARNA».
å sido det religiösa och historiska för
omvärlden, hvardagen och nuet. Med
ett äkta artisttemperament förenade han
på florentinskt vis spekulativt skarpsinne.
»Tempesta brukar säga», var en vanlig
vändning i ateliererna.
Callot kunde än ej teckna tillräckligt
för att etsa i hans skola, men Tempestas
inflytande har ej gått honom förbi. In-
nan han hittade sin egen individualitet,
har Callot ej sällan sökt efterlikna Tem-
pestas improvisatoriska snits och spiri-
tuela teckning. Dock ännu måste Callot
nöja sig med att gravera efter andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
