Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - I. Callots lif och verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN.
gaf till ära för hertiginnan af Chev-
reuse, en af det dåtida Frankrikes många
förnäma och lättsinniga romanhjältinnor —
som begifvit sig till Nancy för att intri-
gera mot Richelieu. Dessa högtidligheter
beteckna Karl IV:s lyckligaste dagar.
Sannolikt är också, att Callot, liksom de
lojala Nancy-borna i allmänhet, skänkte
den med alla sina svagheter ståtlige och
bländande fursten en tillgifvenhet, som
följde honom in i olyckans år och som
hans många ödesdigra missgrepp ej för-
mådde utplåna.
Callot hade 1625 äktat en dam från
Lothringerstaden Marsal, Catherine Kut-
tinger. Man vet icke annat om henne,
än att hon efter den store konstnärens
död tvenne gånger gifte om sig. Allt
talar emellertid för att Callots lif nu flöt
lugnt och stilla i Nancy, som han en-
dast lämnade 1625, då infantinnan Isa-
bella af Belgien kallat honom för att ut-
föra ett bildverk öfver staden Bredas
ryktbara belägring af Ambrosius Spinola,
samt 1629—1630, då han lefde i Paris
likaledes för att etsa ett par stora mi-
litärtopografiska arbeten. Det porträtt
af Callot, som står i början af denna
uppsats, graveradt af Vorstermann efter
van Dyck, som troligen målade sin yrkes-
broder vid hans belgiska besök 1625,
låter oss se konstnären sådan han var
på höjden af skaparkraft och ryktbar-
het. Bilden visar ett eftertänksamt
och klokt ansikte, med en iakttagares
starka, öppna blick. En stor komedi-
författare skulle godt kunna se så ut.
Men något öfver typen med de runda
kinderna och de mjuka fetlagda hän-
derna talar om kammarmänniskans lugna
lif och välmåga.
Callots rika alstring efter hemkom-
sten till Nancy gifver den inre förkla-
ringen till detta porträtt och låter oss
veta allt väsentligt om konstnärens ut-
veckling och tankegång under dessa år.
Tiden närmast efter återkomsten var det
ännu Italien, där han så länge lefvat och
funnit sitt rätta jag, som helt behärskade
hans fantasi och hand. Italienska typer,
italienska minnen, dubbelt kära kanske
på afstånd i erinringens ljus, te sig stän-
digt för hans inbillning. Callot utför nu
de långa bildserierna öfver Italiens tig-
gare, puckelryggar, Commedia delP Arte-
figurer, zigenare, hela den brokiga och
kuriösa befolkning af söderns nomader,,
hvilkas tragikomedi lifvar söderns torg och
vägar, eller han dväljs i måleriska landskap
från Toscana med landtgårdar bland
olivträd och i sjöstädernas hamnar med
deras stämning af solspel, hafsluft och
lättja. Men man ser, hur han småningom
åter slår rot i fosterbygden och hur den
borgerliga nordens reflekterande och all-
varliga tankegång efterträder söderns
nyckfulla solhumör. Det blir slut på »ca-
pricci» och »lazzi» i hans verk, narr-
spelet och maskspelets groteska gestal-
ter försvinna, en religiöst-social ämnes-
krets breder sig med den lothringska
horisonten kring hans själ. I sin konsts
grundgrepp och förutsättningar förblir
han visserligen beständigt Italiens, den
italienska barocktidens ättling. Han röjer
alltid dess sinne för storrymdhet ock
vidd, så öfverraskande just i hans små
ytor, dess kärlek för luft och terräng,
för det varaktiga och vida, i hvilket de
mänskliga händelsernas flyktiga kretslopp
förgår, dess uppfattning af arkitektur och
komposition, samt en känsla för figurens
elegans, i hvilken Toscanas smärta och
spänstiga människobildning smält ihop
med en nervös snits, som är fransk. Men
tankarna, föreställningarna, den lugna
rytmen öfver det hela blifva hans bor-
gerliga lothringska hemtrakts.
Vid sidan af de bibliska och religiösa
bladen från Callots senare tid äro hans-
bilder öfver kriget hans lifs sista er-
öfring. De koncentrera hans konstnär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
