Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot. IV. Callot såsom massans skildrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
OSCAR LEVERTIN.
för en af nutidens främsta kollektiva
psykologer, Gabriel Tarde — en publik,
och icke en människomassa. Det är
Nancys hela öfverklass som är samlad,
adliga och betitlade, som äga tillträde till
de furstliga högtidligheterna och bildande
en enhetlig, om också efter rang och vär-
dighet noggrannt placerad åskådarekrets
med de högst ställda på prinsessornas
tapetbehängda estrad och de öfriga på
de öfver hvarandra stigande bänkraderna
längs väggarna. Mellan damerna, som
med sina kring höftvalkarna pösande
galakjolar och sina utstående kragar be-
härska leden, sitta kavaljererna instuck-
na, smärta och eleganta, i stolt kasta-
de mantlar och baretter med vajande
fjädrar. Det är par om par af små
figurer i regelmässiga led, en böljande
väf af människoanleten, siden och spetsar,
gnistrande i festljuset. Alla se ned mot
den af soldater med blanka vapen om-
gifna rännarbanan, på hvilken upptågets
fantastiska praktcharer köra in. Man
hör surret af halfhöga utrop, som gå
från mun till mun, bifallssorlet, som stiger
och växer, fraset af sammet och brokad.
Nöjets och spänningens elektriska ström
går genom åskådareleden och samman-
smälter för ett ögonblick dess tusenden
till ett väsen med samma heta pulsslag.
I konstnärliga verklighetsfotografier
som dessa tillfällighetsblad, liksom i de
lysande stadsbilder med hela befolknin-
gens brokiga ögonblickslif till staffage,
som Callot sedermera utförde från Karu-
sellplatsen i Nancy eller Seinestränderna i
Paris, var han naturligen mer eller mindre
bunden af utifrån gifna motiv. Ännu tyd-
ligare märker man naturligtvis, hur djupt
Callots lidelse för framställning af hopen
var rotad inom honom, när man studerar
hans fria skapelser. Ty i en hel krets
af dessa är icke blott figurernas mång-
verkan det som helt bestämmer kom-
positionernas -anordning och innebörd,
utan hopen är med synbar förkärlek
gjord till handlingens hjälte. Det är
under betraktande af dessa bilder som
man inser, att Callot verkligen äger rätt
att kallas hopens förste medvetne por-
trättör.
Talande är här i främsta rummet
konstnärens ståtliga blad »Den helige
Sebastians martyrium». Den helige Se-
bastian var anförare vid Diocletians lif-
vakt. Hans martyrium framställes där-
för gärna i en omgifning, som erinrar om
den eviga stadens storhet. Det är ett
elegiskt, i soltöcken drömmande ruinland-
skap från campagnan såsom hos Sodorna,
eller ännu hellre en romersk stadsutsikt,
antika minnesmärken med dess stämning
af oförgänglighet. Redan Pinturicchio
ställde det ståtligaste af alla dessa, Colos-
seum, i bakgrunden på sin Sebastianfresk
i Borgiarummen.
Callot återupptog denna sista tradi-
tion. Hans etsning låter martyriet för-
siggå på en öppen plats mellan en mäk-
tig arena med sönderbrutna och öfver-
vuxna hvalfbågar, inspirerad af Colos-
seum, och en sluttning, som reser sig
med gamla romerska subkonstruktioner,
stora tunnhvalf, samt öfverst väldiga vitt-
rade ruinrester, sannolikt en ingifvelse
från Palatinen. I bakgrunden vid hori-
sonten skimrar en stad i solen med kej-
sarkolonner och kyrkor. Alltsammans är
fria erinringsbilder från Rom — bladet
utfördes i Nancy —, redan med något
af ruinromantikens grandiosa svårmod.
I detta grannskap blifva människorna
små. Det gäller i Callots framställning
i synnerhet martyren själf, som är ryckt
ett godt stycke in mot midtplanet, bun-
den vid pålen och just mål för de sik-
tande bågskyttarna i förgrunden. Men
denne ej mer än tumshöge Sebastian
spelar i bilden endast och allenast rollen
af skottafia utan att eljes hafva något
uttrycksfullt eller patetiskt, utan att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
