Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skildringar och berättelser - Mörner, Birger: I smugglarnas republik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SMUGGLARNAS
REPUBLIK.
Af birger mörner
Med 12 bilder, däraf 5 teckningar efter för-
fattarens utkast af OTTO VALSTAD.
DET var vid Calaf, en liten järn-
vägsstation på banlinjen Barce-
lona—Zaragoza, som jag med
ränsel på ryggen en dag i augusti steg
af tåget för att söderifrån ta mig fram
till Andorra. Calaf är ett af dessa hun
dratals mellanting mellan stad och by,
som, bärande den officela titeln »pueblo»,
ligga strödda öfverallt på den katalanska
landsbygden. Med husen byggda af rå-
huggna stenflisor, som gifva det hela en
mörk färg, den samma som bergets på
hvilket de äro uppförda, sluta de sig
vanligen samman kring en gammal kyrka
eller något förfallet slott; denna gång
dominerades det hela af ett romerskt fäste
af nog så imposanta former. Gatorna
klängde krokiga och smala uppför bergs-
sluttningen; allt var åldrigt. De gamla
ekportarna hade stora smidda järnbeslag
och stundom portklappar i form af ödlor
eller ormar, praktpjäser som en gång utgått
ANDORRA LA VELLAS DAL FRAN NORR.
från de fordom så berömda katalanska
konstsmedernas verkstäder. De små bal-
kongerna på andra våningen, som till-
kommit för att lämna husets senorita till-
fälle att därifrån lyssna till den nedanför
på gatan stående »novions» älskogskutter,
voro ofta sirade med bladverk i järn,
bärande årtal från förgångna århundra-
den.
Postdiligensen, som från Calaf går sin
regelbundna tur mot norr, lät vänta på
sig, och jag hade god tid att äta frukost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
