Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Levertin, Oscar: Studier öfver Jacques Callot - V. Callot såsom krigets skildrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN SKRIFNINGEN I RULLAN. UR BILDFÖLJDEN »KRIGETS ELÄNDE».
STUDIER ÖFVER JACQUES CALLOT.
Af OSCAR LEVERTIN.
Med ii bilder.
V.
CALLOT SÅSOM KRIGETS SKILD-
RARE.
1600-talet är krigets gyllene århun-
drade och Callot dess förste store krigs-
skildrare. Han stammade icke förgäfves
från Lothringen, som allt från äldsta
tider företett bilden af ett gränsland, i
hvilket krigslågan aldrig tycktes vilja
slockna. I denna bygd, i vinkeln mellan
Ardennerna och Rhen, hade kampen mel-
lan olika folk och stammar rasat sedan
urtiden. Kelter och germaner hade sam-
mandrabbat här, liksom sedermera före-
trädesvis här striden skulle stå mellan
de romerska härarna och de anstor-
mande germanerna. Oaflåtligt spolade
folkvågorna fram öfver detta gränsland.
Få europeiska trakter hafva varit ut-
satta för så sekellång och beständig
härjning. Här bildade sig också kärnan
till det »Österrike», det »Austrasien»,
som var frankerväldets mest genuina
Ord och Bild, 12:e ärg.
del och från hvilket Karolingernas stora
dynasti af kondottierer och härskare
stammade, liksom många hundra år se-
nare krigets kvinliga helgon Jeanne d’Arc
och Guysernas släkt af krigare. Några
af franska medeltidens vildaste hjälte-
epos spegla de beständiga fejderna mel-
lan furstar och vasaller i denna trakt,
där läns- och riddarväsende tidigt utbil-
dats samt äfven ovanligt länge skulle
äga bestånd. Mot medeltidens slut, när
landets inre enhet skapats af den folk-
kära furstefamiljen, som alltfrän Gerard
af Elsass på 1 ooo-talet i en exempel-
lös lång tid bevarade hertigtronen, ut-
kämpades här ständiga envig med sido-
staterna, framför allt med det lysan-
de Burgund. Karaktären af ett städse
hotadt, såsom segertecken i grannfol-
kens maktkamp eftertraktadt land be-
varade Lothringen in i den moderna
tiden. Denna karaktär var gifven en
gång för alla genom landets geografiska
belägenhet och framträdde redan i dess
27
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
