Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst - Strengell, Gustaf: Finsk arkitektur i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
GUSTAF STRENGELL.
emellertid det äkta materialet i tvenne
byggnader, hvilka genom sin formgifning
bättre än något annat utvisa, från hvilket
håll väckelserna kommo. De äro näm-
ligen inspirerade af tvenne arkitekturverk
i Stockholm, hvartdera af samme bygg-
nadskonstnär och den, som i Sverige
åstadkommit genombrottet — Isaac Gu-
staf Clason. I hörnet af Norra Esplanad-
gatan och Östra Henriksgatan reser sig
bolaget Argos hus, uppfördt af arkitekt-
firman Grahn, Hedman och Wasastjerna
med biträde af hr Settergren, en svensk
arkitekt. Det är i allt väsentligt kompo-
neradt på motiv från det stora Bünsow-
ska huset vid Strandvägen och liksom
detta uppfördt i tegel och kalksten med
detaljer i fransk Francois premier-stil.
Det andra är Wasa banks stora hus vid
Södra Esplanadgatan, hvars hufvudfasa-
der helt och hållet äro uppförda i härlig
ljusröd sandsten från Orsa i Dalarna;
arkitekter voro äfven i detta fall de
ofvannämnda. Detta bankpalats kan ej
i samma grad som Argos hus kallas en
efterbildning, men dess skapare äro i
valet af stil påtagligen påverkade af
Clasons lilla mästerverk vid Hamngatan,
det Hallwylska palatset, i det att också
de bygga på spanska uppslag från öfver-
gångstiden mellan gotik och renässans.
Huru som helst är det ett sällsynt vac-
kert arbete, lugnt och ädelt med sina
stora, släta murytor, där materialets skön-
het fullt kommer till sin rätt, och den
sparsamma, men i sin verkan så mycket
starkare dekorationen samlad vid krönet.
I båda dessa fall således byggnader,
uppförda i äkta material, men i material,
hvilka man måst importera, emedan till-
gång på dem i för byggnadsändamål
lämplig form och utsträckning ej finnes
inom landet. I båda fallen vidare upp-
tagande af historiska stilarter, hvilkas
förenlighet med vårt nationela skap-
lynne låter sig starkt betviflas.
Det ligger i öppen dag, att skulle
den nya riktningen med sina kraf på
äkta byggnadsmaterial i vårt land ha
några utsikter att vinna fast fot och
varaktigt fäste och blifva något mer än
ett blott mod för dagen, så måste i
dessa förhållanden en förändring inträda.
I all synnerhet i fråga om materialet;
ty importen af byggnadssten från utlan-
det skall alltid gestalta sig dyrbar —
inom våra egna gränser måste detta
finnas. Och fanns det icke? Stiger ej
öfver hela Finland urberget i dagen, och
hvilket material kan väl vara fastare och
värdigare än det, graniten? Dess använd-
barhet för byggnadsändamål var annan-
städes och äfven hos oss själfva tidigare
pröfvad. I Skotland har graniten länge
gjort tjänst i arkitekturen, ja, i den grad,
att hela städer, såsom Aberdeen, äro
uppförda helt och hållet af denna sten.
Och den har där, liksom äfven i Amerika,
där den i den Richardsonska skolans
byggnader kommit till utomordentligt
stor användning, trots sin hårdhet visat
sig kunna tvingas i hart när hvilka
former som helst, t. o. m. så spröda
som gotikens. Och hemma hos oss ha
vi ju våra gamla gråstenskyrkor, utförda
i en otymplig teknik, af väldiga rull-
stensblock, men mäktigt talande till
skönhetssinnet med sina monumentala
linjer och uppfordrande till en formgif-
ning i släkt med deras.
Denna maning skulle visserligen icke
genast hörsammas. Den byggnad, som
Gustaf Nyström, arkivets och ständer-
husets skapare, uppfört för Förenings-
banken vid Alexandersgatan i Helsing-
fors — det är den första hos oss —
visar nogsamt, att dess mästare icke är
romantiker utan renässansman. Bygg-
naden är en utmärkt skapelse, och det
är att beklaga, att den fått sin plats på
skuggsidan vid en trång gata, där dess
goda egenskaper långt ifrån komma till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
