Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ur C. J. L. Almqvists lif. Utdrag af bref meddelade af Viktor Almquist. Med 16 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
les. Han dog i går eftermiddag. Då
min hustru besökte honom förra
söndagen, var han så svag, att det nästan
var att förutse, att han icke skulle lefva
längre. I går eftermiddag, då hon åter
ville besöka honom, var hans bädd tom.
Han hade kort förut insomnat.
Begraf-ningen äger rum lördagen den 29 dennes.
Frid öfver hans aska!–-I förväntan
på Edert benägna svar förblifver jag
högaktningsfullt H. Henke, Seemanstr. 7.»
Dottern, som vid underrättelse om
faderns sjukdom skyndat till Bremen,
anlände kort efter hans död och ordnade
om anskaffande af egen grafplats för
honom, som först blifvit, såsom andra
obemedlade, nedsatt i allmän jord. »Skulle
jag låta honom ligga så», —.skrifver
dottern — »för att efter en kort tid
häf-vas undan och alla spår efter hans graf
försvinna? Jag kunde det ej, helst som
dessa utomordentligt hyggliga människor
omkring mig, dels Noltelius dels Henkes,
alla tyckte, att jag framför allt borde
köpa honom en graf och då jag tänkte
därpå, huru han, min stackars Pappa! så
länge han lefde jämt fick flacka omkring
som en fridlös, tänkte jag att han
åtminstone efter döden kunde behöfva ligga
i ro».
Här på Heerdenthors Friedhof fick
han hvila, intill dess framdragandet af
en järnvägslinje år 1901 föranledde
stoftets öfverflyttande till Sverige, där det
den 18 november nedsattes i morfaderns
C. C. Gjörwells graf invid Solna
kyrko-mur. I samma graf hvila också Ludvig
och Maria. Korset från grafven i
Bremen är nu uppsatt på Skansen till
erinran om den gamle, som dog i
landsflykt efter att ha lidit mycket. »Hela
hans åsyn, säger d:r Noltelius, utvisade
en människa, som genomgått de svåraste
lidanden.»
Vi sluta med Almqvists egna ord
från förr:
»Om allt, som lägges mig till last,
icke blott låge i det ljus, hvari
människorna se det, utan i fullkomligt ljus, så
skulle jag vara glad. Dit kommer det
kanske en gång, sedan jag längesedan
är död.»
DEN GJÖRWELLSKA GRAFVEN VID SOLNA KYRKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
