Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Talis Qvalis’ ungdomstid i Lund. Några tidsbilder från 1830—40-talen. Af A. O. Lindfors. Med 28 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT HÖRN AF BOTANISKA TRÄDGARDEN, MED KUGGIS, DOMKYRKAN OCH BIBLIOTEKET I
BAKGRUNDEN. HANDTECKNING AF OKÄND.
sång. I sydvästra hörnet af gamla
botaniska trädgården, vettande ut mot det
s. k. »Lilla torg», lågo två privathus,
nu nedrifna, nämligen det Tollska och
det Sjö strömska huset, det senare i
hörnet mot Storgatan; i detta sistnämnda
hus en trappa upp till höger hade
»Herberget» haft sina sammanträden under
den Tegnérska perioden i 191de seklets
första kvartal. I öfrigt karaktäriserades
staden i ännu högre grad än nu af
smala krokiga gator och af bland husen
inströdda stora lummiga trädgårdar;
Somliga af dessa trädgårdar upptogo
hela kvarter och innehöllo stora
dammar, antagligen kvarlefvor sedan den
tid, då anläggningen hörde till ett kloster.
Sådana anläggningar med gamla
karp-dammar funnos t. ex. i Engeströmska
gården vid Adelgatan, i Bringska gården
på Gråbrödraklostrets och i Lundbladska
på Svartbrödraklostrets mark. De gamla
låga vallarna från Karl XII:s tid
omgärdade då ännu, innan järnvägar,
gasverk och nybyggnader åstadkommit deras
raserande, en ganska betydlig del af
staden icke blott som nu ät söder utan
äfven på stora sträckor åt väster, norr
och öster. Dessa och dylika drag i det
dåtida Lunds fysionomi slogo säkert
med det nyas och ovanligas makt an
på de båda vakna uppsvenskarna, dä
de, efter att hafva på en skakande
»rapphöna» gjort sitt inträde genom tullporten,
företogo sina första ströftåg i det nya
samhälle, de skulle tillhöra för en tid
af respektive 3 och 9 år.
De två bröderna hyrde sig rum —
säkerligen mycket enkla och
anspråkslöst möblerade, såsom den tidens sed
var — hos en enkefru öfverstlöjtnantska
Annette Palm född Liedberg, och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
