Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Det hundrafemtionde häftet. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tadt ur memoarerna och ställdes efter
hans död af hans efterlefvande till vårt
förfogande.
GUSTAF NYBLÆUS.
F. d. Öfverste i armén. F. d.
Föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet.
f den 6 oktober 1902.
Filosofiska aforismer af en lekman III 465.
Såsom P. H. Lings efterträdare och
fortsättare af hans gärning har Gustaf
Nyblæus (f. 1816) en plats i
eftervärldens hågkomst. Han var en af de
trognaste bärarne af våra »götiska»
traditioner i sin ädelt humana syn på
gymnastikens och idrottens betydelse till
uppnående af gynnsammare lifsbetingelser
för släktet och i den fosterländska
hänförelse, som strömmade i hans
ungdomsdiktning, af hvilken den allbekanta sången
»Jag vet ett land långt upp i högan
nord» fortlefvat till våra dagar. Det är
icke blott militärisk fackmässighet utan
äfven god medborgaranda som talar ur
hans många inlägg i den offentliga
diskussionen inom och utom riksdagen till
lösande af vår härordningsfråga. På sin
ålderdom utgaf han bl. a. ett par
samlingar aforismer, af hvilka Ord och Bild
meddelat ett litet urval. Det framgår
af dessa, i huru hög grad han såg lifvet
sub specie æternitatis, men ock att
sanningen och friheten for honom voro
samverkande krafter, i sin förening de
starkaste i lifvet.
JOHAN CHRISTIAN KREUGER.
F. d. Sekreterare vid Universitetet i
Lund. f den 17 juni 1902.
Erik XIV och drottning Elisabet af
England VII 193, 241.
Större delen af J. Kreiigers (f. 1818)
lif ägnades åt ämbetsgöromålen och vid
sidan därom åt flitigt skriftställeri i
juridiska ämnen. På sin ålderdom
sysselsatte han sig med historiska studier,
hvarom den i Ord och Bild införda och
med stort intresse lästa skildringen af
en bekant episod i Erik XIV:s historia
bär vittne.
ANTON JULIUS STUXBERG.
Intendent för Göteborgs musei
zoologiska afdelning. f den 30 november
1902. ,
Bland krimska tatarer. Två blad ur min
dagbok VII 263.
Två gånger hade den unge zoologen
(f. 1849) medföljt A. E. Nordenskiöld
på hans expeditioner till Kariska hafvet
och Jenisej, då han af ledaren utsågs
till deltagare i den världsbekanta
Vega-färden 1878—80. Efter återkomsten
redigerade han expeditionens
vetenskapliga iakttagelser på uppdrag af och i
sämråd med Nordenskiöld. Till sin
in-tendentsbefattning vid Göteborgs
museum kallades han 1882 och utvecklade
här en flitig verksamhet. Särskildt
intresserade han sig för fågelsamlingen,
som genom hans bemödanden växte till
den förnämsta i landet. Vid sidan om
vetenskapligt skriftställeri fann han tid
till verksamhet i den folkliga
upplysningens tjänst både som författare och
föreläsare, och den friska fläkt af äkta
naturkänsla, som lifvade hans
framställningskonst, gjorde honom särskildt ägnad
därtill. Stuxberg bidrog till Ord och
Bild med ett par dagboksblad från den
resa till Krim och Kaukasus, som han
företog 1897 med understöd af en
Göte-borgsmecenat. Den älskvärde och
originelle mannen efterlämnade en stor
vänkrets.
AI,BERT ERIKSSON.
Medarbetare i Dagens Nyheter.
7-den 31 augusti 1903.
»Pia, Caritatevole, Amorosissima.» Efter
Friedrich Nietzsche VII 180.
Det var såsom tolkare af en dikt af
Friedrich Nietzsche Albert Eriksson (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
