Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nionde häftet
- Det ryska förvisningsväsendet och straffångarna i Sibirien. Af J. Stadling. Med 10 bilder efter fotografier af författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstående i icke oväsentlig grad bidragit
till att minska dessas antal. Å sin sida
förvildas härigenom de förrymda fångarna
allt mer och mer.[1] På våren, då snön
smälter, upptäckas efter flodstränderna
i närheten af städer och byar samt vid
stråkvägar en mängd lik efter »okända
personer». Detta är så vanligt, att dessa
hvarje vår återkommande hemska fynd
erhållit benämningen »podsnjéshniki»,
snöblommor.
 |
| NYBYGGE OCH FÖRVISNINGSORT VID NEDRE JENISEJ. |
Lägger man nu härtill den ohyggliga
råhet och omänsklighet hos
fångtjänstemännen och polisen i Sibirien, hvarom
talrika upprörande fall af misshandel,
tortyr och sådana tilldragelser som
blodbadet på de politiska fångarna i Jakutsk
år 1889 vittna, så kan man väl med
skäl säga, att det ryska
förvisningsväsendet företer en ohygglig circulus
vitiosus, som medelbart och omedelbart
sprider förbannelse till allt och alla, med
hvilka det kommer i beröring.
* *
*
I fråga om det inflytande, som
utöfvats af de förvista, måste man noga
skilja mellan å ena sidan vanliga
brottslingar, som i regeln utöfvat ett
fördärfligt inflytande, och å andra sidan
politiska förbrytare, sekterister och
krigsfångar, hvilka, i den mån deras
belägenhet tillåtit det, varit Sibiriens förnämsta
— ja, snart sagdt, enda — kulturbärare.
Man kan utan öfverdrift säga, att
de karolinska officerarna, hvilka efter
olyckan vid Pultava deporterades till
Sibirien — till Tobolsk ensamt sändes
omkring 900 — och af hvilka många
voro varmt religiösa, genom sin
nitiska undervisningsverksamhet, genom
sina geografiska forskningsfärder, som
utsträcktes ända till Stilla hafvet och
Kamschatka, o. s. v., lade grunden till
den ringa kultur, som, trots allt, dock
[1] Det hör sålunda ej till sällsyntheterna,
att dessa »brodjagi» mörda hvarandra för att
komma åt några kopek i en kamrats ägo, eller
ock drifvas de af hungern att mörda och
uppäta hvarandra. Äfven härom har L. Tolstoi
berättat i »Uppståndelse».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:46:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1904/0531.html
