Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - De dödes dag. Af Andrea Butenschön. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
världens otack, som segrande ville föra
honom till tiggarens graf; monumentet
säger — ingenting, vittnar blott om
mänsklig fåfänga.
Tassos ek! Den står nära klostret,
lutande och vittrad, och här var det som
han skulle funnit hvila i skuggan. Då
den alltid svartklädde mannen, vid sitt
lifs sista vägskäl, under den gamla eken
blickade tillbaka öfver de vägar han gått
— mindes han då, hur han som pilt, i
den blå och gula kolt hans moder sytt
åt honom, lekte vid Sorrentos strand och
drömde sig segla med hvitaste segel,
öfver en evigt blånande ocean mot länder,
som evigt lockade, längre och längre
bort? Eller hörde han, för hvilken
tillvaron var full af musik, endast hur
tidens vågor lade sig till ro vid de
stränder, han ville nalkas blottad på allt det,
som en gång utgjort hans jordiska
rustning och prydnad? Fantasiens guldspira
hade han lagt på kyrkans altare, och
det höga sinnets krona och purpur hade
han låtit falla, likt sina korsfarare, som
med sänkta hjälmar och bara fötter
nalkades Jerusalem.
Sångare från Sorrento! Hvem steg
väl ut i lifvet mer helgdagsbarn än du?
Hvem fick väl lida mer af världens och
det egna sinnets skiftningar?
Mot solnedgång gick jag öfver
Aventin-en till protestanternas kyrkogårdar vid den
gamla romerska muren och ringde på.
Den höga gallerporten till den nya
kyrkogården öppnades af en ståtlig blondin
lik en af Fra Angelicos änglar och med
ett leende så rosigt, som vore här
ingången till en lustgård. —
Det var Shelley som fann den gamla
begrafningsplatsen näst intill så vacker,
att döden tedde sig vänlig vid tanken
att jordas på så ljuflig en plats, »där en
ljusstrimma af skrattande blommor, likt
ett barns leende, sprider sig i gräset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
