Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Frederi Mistral. Af Edvard Lidforss. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af flickans mystiska berättelser en gång att
tro sig vara solguden Mithras siste präst.
Och de fara framåt, och prinsen lofvar
äkta den lilla. — Så kommer slutet. De
båda älskande omkomma, och de måste
göra det, ty någon annan lösning är ej
möjlig.
Sedan någon tid har patron Apian hört
dunkla rykten om ett nytt påhitt af fartyg
som skulle gå med ånga och skrattat däråt
som någonting alldeles orimligt; så får man
en vacker dag på hemfärden höra ett
förskräckligt flämtande, flåsande och stönande,
och kort därefter kommer vidundret själft,
ett fartyg med eld; Apian vill ej ge vika,
en kollision inträffar, som bringar hela hans
flottilj i oordning, så att den redlöst drifver
utför strömmen ned mot den solida bro,
som där för öfver strömmen. Vid stöten
mot en af bropelarna falla de båda
älskande, slutna till hvarandra, i vattnet och tryckas
ned i djupet af kringdrifvande bjälkar och
vrakgods. Detta är tragiskt, men knappast
mindre tragiskt synes mig patron Apians
öde. Liksom i Erckmann-Chatrians
berättelse smeden och hans båda söner ställa
sig upp på banan för att möta lokomotivet
och krossas, så går det äfven honom: han
och hans flottilj sopas undan som strå för
vinden, och det betyder härvid föga, att
han kommer därifrån med lifvet; den gamla
tiden har ändock fått vika för den nya.
# $
*
Så har Mistrals skaldskap gestaltat sig
i hans mera betydande sånger, alltigenom
utmärkt af den skäraste kyskhet och ett
sällspordt välde öfver formen. Dessutom har
man af honom i de 50 årgångarna af
»Armana Prouvengau» en mängd bidrag på vers
och prosa, hvilka det lär vara hans afsikt
att utgifva samlade och tillökade, och det
kommer, efter allt att döma, att blifva en
bok af högsta intresse.
Men Mistral har verkat icke blott ^om
skald. Med en aldrig svikande energi har
han därutöfver, som bekant, uträttat för
provengalskan ungefär detsamma som Luther
för högtyskan: ingendera har skapat sitt
språk, men båda hafva de hvar på sitt håll
höjt det till litteraturspråk. Denna sida af
hans verksamhet torde emellertid icke här
behöfva blifva föremål för skärskådande,
så mycket mindre som man har fullt
tillfredställande redogörelser därför dels i
Theodor Hagbergs icke så mycket som
det vore önskvärdt bekanta afhandling Den
pr ov engals ka vitterhetens åt eruppståndelse
i det nittonde århundradet * dels i Gaston
Paris’ utmärkta studie öfver Mistral i
Pen-seurs et Poetes, Welters entusiastiska
biografi och i Jourdanne’s Histoire du
Féli-brige. Men äfven med denna hänvisning
vore det oförlåtligt att här icke särskildt
ägna en gärd af det varmaste
erkännande åt hans Tresor döu Felibrige, som
verkligen gör skäl för sitt namn att vara
en skattkammare för det af felibrerna
använda nyproven^alska språket; det är ett
beundransvärdt arbete i alla afseenden, icke
minst däruti att en mans krafter kunnat
räcka till att planlägga, utarbeta och
fullborda det.
Ser man tillbaka på Mistrals hela
lifs-gärning, sådan den här måst i största
korthet tecknas, får man ett nästan
öfverväldi-gande intryck af dess enhetlighet; den har
gällt och den har vittnat om
la Provence, toute la Provence, rien que la
Provence.
Det är, om man så vill, dess svaghet;
men det är i ännu högre grad dess styrka,
ty den har därigenom präglats af en
intensitet och helgjutenhet, hvartill man på det
litterära området svårligen skall finna
maken.
• Den vid Hagbergs besök i Provence inom
vissa kretsar gängse uppfattningen af Calendau
såsom en allegori, där Estrelle vore det proven galska
språket och ungersvennen det provengalska folket,
låter numera icke mycket tala om sig, och kan
denna dikt ej häfda sitt värde utan allegori, torde
den näppeligen göra det med en sådan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:46:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1904/0677.html
