Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Fredsrörelsen. Af Edvard Wavrinsky. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i främsta ledet gällande såsom
skriftställare professor Ph. Deschamps i Louvain.
Hans arbeten om skiljedom och om
neutralitet äro banbrytande för dessa
sträf-vanden. Redan på kongressen i Rom
hade baronessan Bertha von Suttner
ådragit sig stark uppmärksamhet genom
sina fängslande och gripande offentliga
tal. Med hvarje är har sedan hennes
inflytande och betydelse vuxit. Hennes
verkningsfulla roman »Ned med vapnen!»
och sedermera en hel del andra arbeten
af hennes penna hafva visserligen till
den stora allmänheten burit hennes namn
på ryktets och berömmelsens vingar,
men hennes betydelsefulla ingripande vid
fredskongresserna har icke mindre tjänat
fredsrörelsen. Med Alfred Nobel knöt
hon en nära, inflytelserik förbindelse.
Det är rörande att läsa den annars
inbundne och människoskygge mannens af
den innerligaste och förtroligaste värme
genomandade bref till den celebra
författarinnan, den högt skattade och
beundrade väninnan. Ur deras
korrespondens uppstod tanken pä Nobels
testa-mentariska förfogande öfver sin högst
betydliga förmögenhet, särskildt till
fredspriset. Då förordnandet härom nedskrefs
i hans testamente, tänkte han på henne
först och sist, det lider inget tvifvel.
Det ryska statsrådet J. von Bloch,
författaren till flera stora och
uppseendeväckande arbeten om kriget, hade
liksom Nobel intagits af beundran för
fru Suttner. Ja ända till den ryske
tsaren sträckte sig hennes inflytande. Och
då, på tsar Nikolaus inbjudan, makterna
sände representanter till Haag 1899, kom
äfven hon tillstädes och höll med sin
vän von Blochs bistånd salong i den
holländska hufvudstaden. På hennes
mottagningar var det i hufvudsak endast
en fråga som dryftades, densamma som
fört hennes gäster tillsammans där, och
den diplomatiska konferensen påverka-
des i icke ringa grad af de mera intima
och personliga utredningar, som under
dessa konferenser ägde rum. Det
inter-parlamentariska förbundets förslag till
skiljedomstraktat kom nu till heders.
Tillsammans med det interparlamentariska
förbundets främsta män och dess
meningsfränder som här deltogo: belgierna
professor Deschamps och f. minister
Beer-naert, fransmännen f. ministerpresidenten
Léon Bourgeois och baron d’Estournelles
de Constant m. fl. gjorde baronessan von
Suttner fredssaken vid detta tillfälle
ovärderliga tjänster.
Men resultatet af denna konferens:
upprättandet af en ständig
skiljedoms-institution i Haag, skulle kanske hafva
blifvit värdelöst — regeringarna syntes
alldeles hafva förgätit dess tillvaro —
hade icke en man med sällsynt energi
och begåfning tagit sig före att erinra
om dess tillvaro på ett sätt som ej
kunde förbises. Förre diplomaten baron
d’Estournelles visste icke blott att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
