Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett par ungdomsdikter. Af Per Hallström - Nyårsvisa - Vandringssång om våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT FAR
UNGDOMSDIKTER
Ap PER HALLSTRÖM.
NYÅRSVISA.
I kväll är det årets sista stund.
Nu sjunka de hängsjuka timmar i blund,
nu vackla de, trötta och gamla.
På jordens blixtsnabbt kretsande rund
de trefva och snäfva och famla,
men jorden flyr
och flyr deras fot;
i snö som yr
under vindarnas hot
de slungas och falla i nattens rymd. —
Hej ho, du fångna år,
snart är du af västerns mörker skymd!
Farväl, du gångna år.
Nu hvirfla drifvor för blåstens kast,
af köld det sticker i kinden hvasst.
Det sjunger i takens trådar gällt,
det dansar vildt öfver isens fält.
Jag skymtar syner i yrande lek.
Hvart ljugande hopp som brast och svek,
hvar dröm med sitt domnade gyckelspel
och hvar illusion med sin hyckelsjäl,
de lyftas och höjas för stormens fläkt,
de svepas och böjas i drifvans dräkt. —
Haf tack, att de ärrats nu, mina sår!
Haf tack, att du dör, du gamla år!
Vårt lif är icke för lek och lust.
Det gäller att brottas i dust på dust,
att spänstig och rak ta mot ödets slag
— i morgon blir åter en sådan dag —,
att kämpa sig kinden trotsigt röd,
ej ödmjukt njuta sitt tiggarebröd.
Hej ho, just nu är väl året slut.
Det nya jublar i stormens tjut,
det nya vaknar i frostig natt
och möter min panna med hotfullt skratt.
Där uppe skyarna ila förbi,
dem storm i dansen rycker,
men människotanken är obundet fri
och lyder ej ödets nycker.
D. 31 dec. 1892.
VANDRINGSSÅNG OM VÅREN.
Nu blickar upp mot blekblå himmel
i solig fröjd den bruna jord,
men stum jag går i tankars vimmel.
För våren har jag inga ord.
Jag ser, hur stadens tak förgyllas,
hur strömmen brinner hvit i glans.
Kastanjens röda knoppar fyllas,
och vinden smeker säljens frans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
