Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Konstnärsförbundet. En historik. Af Georg Pauli. Med 17 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRSFÖRBUNDET.
163
men samtidigt förklara, att jag kvarstår
som opponent». 1888 tar Förbundet
äter Blanchs konstsalong i besittning; och
utställningens »dou» utgöres då af Fors-
bergs »En hjältes död». — Följande
år hade staden Paris inbjudit till en
världsutställning för firandet af den stora
revolutionens hundraårsminne; Sverige
afböjer allt officiellt deltagande, men på
Förbundets initiativ lyckades man få vår
konst representerad. Huru uppgiften
löstes, torde måhända framgå af den rad
belöningar, som kommo Sveriges afdel-
ning till heder. Tyvärr hade medaljerna
sin frånsida — nämligen att alla de för-
nämsta tillföllo Förbundets medlemmar;
däraf tidningspolemik under hela som-
maren, ty naturligtvis kunde endast in-
triger, kotteriväsen och mera sådant vara
orsaken till att utmärkelserna träffade
så ovärdiga föremål. Toujours la même
chose!
Med 80-talets slut upphör en period
i Konstnärsförbundets historia. Våra
landsmän i Paris börja nu packa in för
att slå upp sina stafflin i gamla Sverige,
och med denna rörelse börjar ock Paris-
svenskarnas konst att undergå förändring.
Inom konstpolitiken är en ny fråga
under uppsegling: att efter mönster af
»la société des artistes francais» få till
stånd en sammanslutning af alla svenska
konstnärer, hvilka skulle taga hand om
de årliga utställningarna; en anordning
af våra konstutställningsförhållanden, som
Konstnärsförbundet uppsatt såsom en af
sine förnämsta programpunkter. Egen-
domligt nog inträffade hos den franska
förebilden en itudelning vid ungefär
samma tid. För oss hade det i främsta
rummet gällt att få principen om konst-
närernas autonomi i konstnärliga frågor
genomförd, och verksammaste sättet an-
såg man vara bildandet af en stor allmän
förening, mäktig nog att befria oss ifrån
ämbetsmäns och konstdoktorers förmyn-
KOMM1SSARIERNA PA UTSTÄLLNINGEN l886.
TECKNING AF CARL LARSSON.
derskap. Den 19 december 1890 såg
det med mycken spänning väntade bar-
net dagens ljus i Hotel W 6:s lilla
festsal samt omhändertogs af den största
samling svenska konstnärer, som dittills
på en gång suttit bänkade vid samma
bord. Barnet, som erhöll namnet Sven-
ska konstnärernas förening, mottogs med
hänförelse af somliga, af andra däremot
med mycket blandade känslor. Man
kunde nämligen så godt som genast
konstatera ett betänkligt lyte — att de
högra extremiteterna voro i numerisk öf-
verlägsenhet — och detta kom Förbundets
fadersglädje att hastigt afsvalna ända
därhän, att det helst ville bli alltsammans
kvitt. — Detta förde Förbundet in i en
af dess våldsammaste kriser. Det gällde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
