Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Gustaf Jonas Wilhelm Zander. Af Alfred Levertin. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF JONAS WILHELM ZANDER.
229
G. ZANDER SOM BARN OCH HANS FÖRÄLDRAR.
het begagna alla 12 apparaterna. Mot-
ståndet ökades mycket långsamt i den
mån krafterna tilltogo. Hvar och en
hade ett recept, hvarpå stod antecknadt
hvilka apparater som skulle begagnas
samt den tyngd som skulle användas.
De sågo huru krafterna visserligen
långsamt men tydligt tilltogo, och detta
ökade deras tillförsikt och hade ett godt
inflytande på deras lynne.
De som fordom varit tröga började
slutligen pröfva sina ökade krafter i ett
nappatag med kamraterna eller vågade
sig upp i fruktträden, dit de förut aldrig
trott sig kunna komma.»
Är efter år ökades apparaterna och
de gamla förbättrades.
1862 flyttades skolan till Partilled in-
vid Göteborg. Här erhölls en rymlig
och särdeles passande gymnastiklokal,
(ett f. d. växthus), i stället för vinden
på Bårarp.
»Här», yttrar Gustaf Zander, »utbyt-
tes de gamla apparaterna mot nya och
fullständigare efter en förbättrad plan.
Förut bestämdes apparaternas styrka ge-
nom påläggande af tyngder», sandpåsar
af olika storlek, »hvilket medförde något
besvär, men nu användes häfstången som
kraftmätare, och man behöfde endast
flytta en vikt efter en numrerad skala
för att erhålla det ökade motståndet.
Emellertid fordrade hvarje apparat sin
kraftskala, motsvarande de olika appa-
raternas styrka. Det är naturligt, att t.
ex. en armböjning och en armhäfning ej
kunde tåla samma motstånd.
Vi sökte då på empirisk väg skaffa
oss en skala för apparaternas inbördes
förhållande i detta afseende, därigenom
att vi undersökte huru mycket motstånd
af hvarje apparat som en af de star-
kaste och jämnast utvecklade eleverna
kunde tåla utan ansträngning, hvarvid vi
såsom kontroll observerade pulsens reak-
tion, hvilken ej fick stiga öfver 10 slag
i minuten. Efter de tal, vi sålunda fun-
nit, justerade vi alla apparaterna så, att
det funna talet blef maximum afstyrkan
och häfstången indelades i en 10-gradig
skala, så att hvarje nummer utgjorde en
viss tiondel af maximum. Hvar och en
af de öfriga eleverna fick nu ett visst
nummer efter sin utveckling i förhållande
till den, efter hvilken apparaterna blifvit
justerade. Till ledning härvid samt i
ändamål att på något sätt kunna kon-
trollera gymnastikens verkan skaffade
vi oss genom sammanräknande af vissa
allmänna faktorer (såsom ålder, kropps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
