Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ett tjugonde seklets universitet. Af Pehr Olsson-Seffer. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
PEHR 0LSS0N-SEFFER.
undervisning, men böra låta lära vid
universitetet själens odödlighet, tillvaron
af en allvis och allgod Skapare och
lydnaden för Hans lagar som människans
främsta plikt». Till följd af denna lyck-
liga bestämmelse af dess framsynte grun-
dare åtnjuter Stanford-universitetet sam-
ma frihet från yttre inflytande i religiöst
afseende som det har i fråga om veten-
skaplig forskning. Stanford kommer al-
drig att äga en teologisk fakultet, men
det kommer att få en professor i biblisk
historia.
Religionen i dess högre mening är
individuell, den är en funktion af den
individuella själen, hvilken måste vara
i ständig opposition mot det slags religi-
on, som finner sitt slutmål i dogmer,
ceremonier och kyrkosamfund. Grundar-
na af Stanford-universitetet ansågo, att
tankefrihet och handlingsfrihet befordra
sedlighet och religion, att en djupare,
bättre religiositet skulle uppstå af indi-
videns utveckling, att endast där »frihe-
tens vindar» blåsa kan den högsta typen
af religiös utveckling uppstå. Karaktären
bildas genom individens inre bemödan-
den, sträfvanden och förhoppningar, den
kan icke blifva bibragt utifrån. Viljan
göres stark genom att välja det rätta,
icke genom att man påtvingar detta be-
grepp medelst föreskrifter.
Att dessa idéer burit frukt kan man
nogsamt iakttaga i lifvet vid Stanford.
Det torde ej finnas något annat univer-
sitet, där färre reglementen och discip-
linära påbud äro gällande än här, och
det finnes säkert intet annat universitet
i Amerika, där disciplinsbrotten äro så
okända och pojkstrecken så sällsynta
som vid Stanford. Man måste verkligen
förvänas häröfver. Försöker man utröna
orsaken, så finner man ingen annan lös-
ning än att andan är så god, sympatien
och förståelsen mellan professorer och
studenter så stark och aktningen för
presidenten så hög och allmän, att hvarje
tanke på öfvergrepp är utesluten.
Det är svårt att föreställa sig ett så
exemplariskt uppförande af tolfhundra
elever vid en motsvarande institution i
Europa. Men här i Amerika sändas icke
studenterna till universitet, de gå dit af
egen drift för att lara, för att bereda sig
för lifvet. De veta förut hvilken sträng
konkurrens de hafva att utstå i den hår-
da kampen för brödet, och de vilja där-
för göra det mesta af sin universitets-
kurs. Att öfverliggare saknas, är själf-
fallet.
Stanford har namn om sig att vara
ett af de mest demokratiska universite-
ten i Förenta Staterna. De flesta studen-
terna bekosta själfva sina studier. Det
är ju en speciellt amerikansk institution
detta att uppehålla sig vid universitetet
genom sina egna händers arbete. Att
finna det studenterna förtjäna sitt lefve-
bröd som hotellvaktmästare, kuskar, lykt-
tändare, försäljare i olika butiker, tid-
ningspojkar, sättare, affischörer, träd-
gårdsarbetare, vedhuggare, brefbärare,
agenter för tvättinrättningar, för hökare,
bagare o. s. v. i oändlighet, utom natur-
ligtvis som stenografer, kopister, korrek-
turläsare och informatorer, är icke fullt
förenligt med svenska idéer om en stu-
dents sociala ställning. Men en nation,
som tillätit en af sina söner att arbeta
sig upp från biträde pä en kanalpråm
till president, kunde icke gärna, äfven om
den så ville, undvika tanken på demo-
kratiska ideal, ens i dess mest aristokrati-
ska och exklusiva lärdomsanstalter.
I universitetssamhället finnes sys-
selsättning för ett stort antal studenter,
som äro villiga att sticka sin stolthet i
fickan och täcka den med en kypares
förkläde. Intet ärbart medel att förtjäna
sitt uppehälle är för simpelt, och upp-
finningsförmågan hos dessa ungdomar i
ändamål att skaffa sig det nödtorftigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
