Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ett tjugonde seklets universitet. Af Pehr Olsson-Seffer. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT TJUGONDE SEKLETS UNIVERSITET.
331
ETT HORN I BIBLIOTEKETS LÄSESAL.
är utomordentlig. Och likväl äro på
långt när icke alla af dessa studenter i
en behöfvande ställning. Mången rik
mans son nekar sig den lyx eller åt-
minstone det oberoende ett »rek» från
hemmet skulle medföra och slafvar och
arbetar i de mest förnedrande sysselsätt-
ningar, speciellt under ferierna. »Min
far har fått arbeta sig upp genom sina
händers verk, hvarför skulle jag ej göra
det?» Det svaret har jag upprepade
gånger fått af dessa ambitiösa unge män.
Och man kan ej frigöra sig från tanken
pä att det är en karaktär som står bak-
om sådana ord.
Tyvärr har förbindelsen med europe-
isk »aristokrati», isynnerhet i de östra
staterna, i vissa fall modifierat dylika
demokratiska åsikter, och man finner
studenter, som icke neka sig något af
detta lifvets goda, förtröstande på sin
pappas späckade plånbok. Men i van-
liga fall blifva de icke långvariga vid
universitetet, och Stanford-professorerna
dröja åtminstone icke att sända dylika
söner hem till deras respektive pappor, så
snart någon lucka i’ studierna förmärkes.
Det kan invändas att under bekym-
ren för det dagliga brödet och till följd
af det trägna kroppsarbetet måste studi-
erna lida. Utan tvifvel är detta sant.
Men frågan gäller, hvilketdera är att
föredraga, ett dylikt arbete för uppehället,
som medför känslan af oberoende och
själfständighet, ger den unge studenten
ett mål att sträfva för, det att själf hafva
bekostat sin uppfostran, eller en studie-
tid uppfylld af bekymmer öfver hvar
han skall få låna penningar nog att slå
sig igenom till examen. Hvilkendera är
bättre beredd för lifvet, den förre, skuld-
fri och van att taga sig fram, den senare
med skulder, från hvilka han måhända
aldrig kan bli fri, och fullkomligt oför-
beredd på de svårigheter, som möta i
kampen för brödet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
