- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjortonde årgången. 1905 /
339

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ett porträtt af Erik XIV. Af Osvald Sirén. Med 1 bild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT PORTRATT AF ERIK XIV.

339

Det bör tilläggas, att Pourbus hade en
stor atelier, och många af de bilder, som
tillskrifvas honom, äro nog till god del
utförda af lärjungar. Utmärkta exempel
på hans konst finnas i Hofmuseet i
Wien.

Denne målare har nu af ålder gällt
såsom det ofvan beskrifna porträttets
mästare — man kunde nästan tro med
rätta, ty den summariska karaktäristik,
som vi gifvit af hans konst, kan i allo
tillämpas på Erik XIV:s porträtt. Det
är en nobel och vackert målad bild —
i den citerade katalogen säges det vara
»herrlich gemalt» — utan starka accen-
ter, vare sig i utförandet eller i karak-
täristiken.

Det stöter emellertid på vissa svårig-
heter att tänka sig Erik XIV målad af Frans
Pourbus, då mälaren icke besökt Sverige
och konungen vid nämnda tid icke vis-
tades utomlands. Naturligtvis återstår
den möjligheten, att den berömde måla-
ren utfört arbetet med ledning af något
annat porträtt, som tagits ad vivum.
Men en sådan förmodan torde dock sna-
rast vara att »gå öfver ån efter vatten»,
då man känner, att kunniga flamska må-
lare voro anställda vid svenska hofvet
såväl under Gustaf Wasas som under
Eriks regeringstid. Tillsvidare har man
dock icke lyckats vinna några säkra håll-
punkter för en karaktäristik af dessa må-
lares personliga stil och uttryckssätt,
ehuru talrika arbeten af dem omtalas i
samtida räkenskapsböcker.

Den mest produktiva bland dessa in-
flyttade flamska målare synes varit Do-
minicus Ver Wilt, om hvilken Upmark
meddelar flere intressanta uppgifter i
Nordisk Familjebok. Han dekorerade
bl. a. Eriks gemak på Kalmar slott och
utförde år 1559 ett stort »Contrafej» af
hertigen. Efter tronbestigningen ökar
Erik ytterligare hans apanage och läm-
nar honom uppdrag af den mest varie-

rande beskaffenhet. År 1561 utförde
han bl. a. »frökens conterfej af Hessen»,
hvarmed knappast kan åsyftas annat än
ett porträtt af Erik, afsedt för »fröken
af Hessen». Det synes då icke osan-
nolikt, att Ver Wilt äfven målade ett
porträtt för Renata af Lothringen. Skulle
detta verkligen varit fallet, om Ver Wilt
utfört porträttet i Meiningen, synes han
varit en mästare icke blott med högt
utvecklad teknisk skicklighet, utan äfven
med god uppfattning — en af Pourbus’
mest betydande efterföljare.

På grund af sannolikhetsskäl, som re-
dan antydts, tillskrifves det lilla porträt-
tet, som framställer Erik i guldbroderad,
röd sammetsdräkt, stående på en med
Wasavapnet broderad grön matta (N.
M. 909), Dominicus Ver .Wilt.* Man
måste då fråga sig, om denna bild kan
vara utförd af samme konstnär, som må-
lat det stora porträttet i Meiningen.
Svaret behöfver icke bli nekande, ehuru
å andra sidan ingendera af dessa två
porträtt företer så utpräglade individu-
ella särdrag i afseende å uppfattning
eller teknik, att deras mästare genast
stode klar för oss och vi utan tvekan
kunde konstatera hans hand i båda ar-
betena. Hufvudsaken är emellertid, att
de ansluta sig närmare till hvarandra än
till andra porträtt af Erik XIV. De visa
alldeles samma typ (så när som på en
liten olikhet i teckning af näsa och ögon-
bryn), och skiljaktigheterna i utförandet
(den stora bilden är mycket mera fly-
tande gjord än den lilla) äro ej väsent-
ligare än att de kunna bero på det starkt
divergerande formatet. En hofmålare
på den tiden måste förvisso kunna ut-
trycka sig lika väl med spetsig pensel
som med bred sudd och flytande färger,
och att Ver Wilt icke var den, som kan
kallas ensidig, framgår till fullo af be-

* Afbildad i Ord och Bild, y.de årg., vid
sid. 192.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:47:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1905/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free