Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Stormens stolta musik. Efter Walt Whitman. Öfversättning af Andrea Butenschön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORMENS STOLTA MUSIK.
Efter WALT WHIT/AAN.
I.
Du stormens stolta musik,
blåst, som löper så fritt, hvisslande öfver prärier,
starka sus af trädens kronor — vind af bergen,
förmänskligade töckenbilder — I dolda orkestrar,
I serenader af fantomer med sprittande instrument,
blandande naturens rytm i alla länders tungomål,
ackorder, liksom lämnade af de i tondikt store — I körer,
I fria okonstlade religiösa danser — I från Orienten,
I flodens underton, dån af breda vattenfall,
I ljud från fjärran gevär med kavalleri i galopp,
ekon från lägren med signalhornets olika låtar,
våldsamt skockande eder, fyllande midnattstimman, böjande mig maktlös,
trängande in i mitt ensamma sofrum, hvi hafven I gripit mig?
II.
Träd fram, o min själ, allt annat måste vika,
lyssna, låt intet gå förloradt, ty det är dig de söka,
midnattens förlåt remnar, då in de tränga i sömnens fristad,
för dig sjunga de och dansa, o min själ.
En högtidssång,
brudgummens duett med bruden, en bröllopsmarsch —
med mysande läppar och glada hjärtan fyllda till brädden af kärlek —
de rodnande kinderna, vällukten, tåget, som svärmar af vänliga ansikten, gamla
och unga,
vid flöjters klara ton och klingande harpors cantabile.
Nu närma sig högljudt trummor.
Victoria! ser du i krutrök slitna men flygande fanor? de slagnes vilda flykt?
Hör du jubelskrien från en här, som segrat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
