Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Uttrycken för smärta och sorg i konsten. Af J. J. Tikkanen. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i8
J. J. TIKKANEN.
ren i själfva verket ej kan hafva synnerlig
nytta af och att han öfverhufvud måste
känna sig föga tillfredsställd med konstens
framställningar af själsrörelserna, särskildt
i de mimiska detaljerna, som främst in-
tressera honom.
Oafsedt skönhetssynpunkten, som vis-
serligen icke har en så allmän giltighet,
som Darwin synes tro, är vetenskaps-
mannens och konstnärens syn på uttryc-
ken i så måtto olika, att den förre en-
dast fäster sig vid deras sanning, den
senare åter främst vid deras intryck af
sanning och i allmänhet vid deras emo-
tionella verkan. Uttryckets noggrannhet
och fullständighet har för konsten icke
större betydelse än figurernas anatomiska
riktighet. Det pantomimiska i Hogarths
eller düsseldorfskolans genrebilder snarare
minskar än ökar deras konstnärliga in-
tresse, likasom den anatomiska lärdomen
i Marco Agrates staty af den flådde Bar-
tolomeus i domen i Milano.
En bild är ofta uttrycksfullast, då an-
siktet icke synes. Jag kunde inskränka
mig att bland tusende exempel erinra
den nordiske läsaren om Ville Vallgrens
tårflaskor med dessa små, hopkrupna
gråterskor, hvilkas kroppar tyckas genom-
bäfvas af en snyftande sorg, men vill
dock begagna tillfället att omnämna äfven
ett exempel ur antiken.
Romerska författare diskutera Aga-
memnons uttryck i en under forntiden
mycket berömd tafla af den grekiske
målaren Tiniantes, föreställande Ifigenias
offrande och hvaraf vi i en pompejansk
väggmålning tro oss äga visserligen en-
dast en fritt hållen kopia. Den olyck-
lige fadern har dragit manteln öfver huf-
vudet men vänder sig tillika bort och
döljer dessutom ansiktet i handen. Pli-
nius förmodar, att konstnären redan ut-
tömt sina mimiska uttrycksmedel på bi-
figurerna, den sorgsne Kalkas, den dys-
tert betryckte Odysseus, den klagande
Ajas, den högljudt sig jämrande Mene-
iaos, och därför lät Agamemnon hölja
ansiktet, »quem digne non poterat osten-
dere» (som han icke såg sig i stånd att
visa på värdigt sätt). Enligt Valerius
Maximus har han därmed bekänt, »att
den djupaste sorgens bitterhet icke kan
uttryckas af konsten». Man plägar ju
tala om stum sorg. Lessing vill häri se
hvarken konstnärens eller konstens oför-
måga utan endast ett bevis på Timantes’
konstnärliga takt, då denne föredrog att
dölja det, som icke kunde visas utan upp-
offring af skönheten. I hvarje händelse
uppfann Timantes ej något nytt. Redan
Aiskylos hade låtit Akilles, sörjande sin
vän Patroklos, och Niobe med öfver
hufvudet dragna mantlar sitta på scenen,
och att döma af Pausanias’, den grekiske
Baedekers, uppgifter framträdde motivet
ungefär samtidigt äfven i konsten, näm-
ligen i Polygnotos målning af underjorden
i Delfi. Det är i själfva verket så ut-
trycksfullt, att en två års gammal gosse,
som hos mig såg en skiss efter en sådan
antik figur, otillfrågad utropade: »han
gråter». Men för en fysionomist kan
det själffallet hafva blott ett ringa in-
tresse.
I sin berömda bok »Laokoon oder
über die Grenzen der Malerei und Poésie»
(1766) söker Lessing visa det otillstän-
diga i att konsten med full realistisk
sanning framställer de starkaste affekter
i ögonblicket för deras högsta spänning.
Då krigsguden Åres såras af Dio-
medes, så vrålar han, enligt Homeros,
af smärta så gräsligt, som om tiotusen
rasande krigare skulle skrika på en gång,
och Sofokles låter Herakles, då han af-
sliter sig den giftiga dräkten, ryta så att
de lokriska klipporna och de eubeiska
uddarna skalla. Vergilius’ Laokoon »cla-
mores horrendos ad sidera tollit», höjde
fruktansvärda rop mot stjärnorna. Men
de rodiske bildhuggarna Agesandros,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
