Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Huru representationsreformen genomfördes. Af Emil Svensén. Med 16 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL SVENSÉN.
dock lika sant då som nu, att det är
bättre att sträfva och fara vill än att
med armarna i kors låta världen stå
stilla.
Det största af de verk, som uträtta-
des i dessa hänförelsens och framtids-
hoppets dagar, var representationsrefor-
mens genomförande. De fyra stånden
hade haft sin tid och fyllt sitt värf.
När ståndsrepresentationen i den store
Gustaf Adolfs dagar vunnit fasta former,
var den ett fullt ut så troget uttryck
för folkets åsikter och önskningar som
våra nuvarande kamrar. Men dessa fasta
former blefvo i sin ordning ett hinder
för nya klassers upptagande i represen-
tationen, som med tiden blef ett allt
mindre troget uttryck för folkviljan. Med
franska revolutionens jämlikhetsidéer ut-
bredde sig krafvet på en helt annorlun-
da sammansatt representation, och Tho-
mas Thorild kunde redan 1794 beteck-
na stånden som »fyra barbariska nationer,
rikets sannskyldiga fyra obestånd».
Men det var först efter 1809 års re-
volution med dess grundliga omdaning
af vårt samhällsskick, som tanken på
en representationsreform började slå fasta
rötter. När fienden stod i landet och fre-
den var dess högsta behof, måste likväl
grundlagsstiftarna nöja sig med att ordna
förhållandet mellan konung och folk, och
deras konstitutionsutskott nöjde sig med
en principiell förklaring, att alla svenska
medborgare utan åtskillnad af stånd, yr-
ken eller lefnadssätt borde vara berätti-
gade att deltaga i valet af lagstiftare,
och att utöfningen af denna valrätt en-
dast borde bero af egenskaperna af bo-
fast, oberoende och fullmyndig. Här-
vid fick det för lång tid stanna. De
följande stormiga tiderna ägnade sig icke
för nydaningar i det inre, och för så-
dana erbjöd den heliga alliansens därpå
följande tidehvarf så mycket mindre ut-
rymme, som Karl Johan ej ogärna såg
ståndens inbördes split med det tillfälle
det erbjöd honom att härska genom
deras söndring. Representationen var
framgent fördelad på sina fyra kamrar,
ett riddarhus, där alla adliga ätter voro
representerade genom sina hufvudmän,
som dock endast hade rättighet men ej
skyldighet att infinna sig, och som, då
de ej ville bevista riksdagarna, kunde
genom fullmakt öfverlåta sin rätt på
hvilken annan som helst, — ett präste-
stånd, bestående af biskoparna såsom
själfskrifna ledamöter samt två till fem
valda ombud för hvarje stifts präster-
skap, — ett borgarstånd, bestående af
magistratspersoner samt utöfvare af så
kallade borgerliga näringar i städerna, —
ett bondestånd, omfattande den egent-
liga allmogen eller ägarna af oprivilegie-
rad jord.
Men den yttre världens händelser öf-
vade då som nu sin inverkan pä vårt
inre lif. 1830 års revolution blef den
konstitutionella liberalismens genombrott
i Europa, och omedelbart därpå fram-
träder hos oss krafvet på en represen-
tationsreform med ökad styrka. Redan
samma år framlades ett förslag till riks-
dagens ombildning, uppgjordt af riddar-
husoppositionens ledare grefve K. H.
Anckarsvärd och den frejdade västgöta-
lagmannen J. G. Richert. Liksom en
läng rad af följande förslag anslöt det
sig till grundidéerna i Ludvig Filips
franska konstitution med dess stränga
begränsning af valrätten, men i enlighet
med den då framträdande böjelsen hos
våra unionsvänner att närma vårt riks-
dagsskick till det norska stortinget skulle
första kammaren väljas af den andra.
Reformens sak fick ett kraftigt stöd i
liberalismens energiske förkämpe Lars
Johan Hierta och hans Aftonblad, me-
dan de konservativa idéerna drabbades
af ett tungt slag genom Geijers affall
och hans bestämda uppträdande för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
