Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Huru representationsreformen genomfördes. Af Emil Svensén. Med 16 bilder - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU REPRESENTATIONSREFORMEN GENOMFÖRDES.
515
representationsrätt, hvilande på person-
lighetens grund.
En hel mängd af förslag såg dagen
vid riksdagarna, än mer eller mindre
nära anslutande sig till det Anckarsvärd-
Richertska förslaget, än åsyftande stån-
dens förstärkning genom upptagande af
nya element, än under inverkan af idéer-
na från 1848 års revolution gående i
starkt demokratisk riktning. Men inför
eftervärldens granskning förete de alla
ett märkligt drag af opraktiskhet och
bristande mognad, och det var. knappast
någon skada, att de föllo. Under tiden
fortgick i stillhet samhällets ombildning,
och allt starkare blef de nya klassernas
kraf på andel i lagstiftningen och be-
skattningsrätten. Blott med knapp nöd
kunde en och annan af dessa klasser
pressas in i de gamla stånden, särdeles
de två nedre, men dessa senare fingo
därmed efterhand ett starkt framträdan-
de drag af en andra kammare, som mot
ståndstidens slut inrymde en öfverlägsen
krets af eminenta förmågor. 1840-talets
tämligen fruktlösa politiska reformarbete
följdes af 1850-talets stora nydaningar
på det ekonomiska området, men om-
kring 1860 tog den politiska liberalis-
men ledningen med en hittills aldrig
anad kraft, under det konservatismen,
företrädesvis samlad i de två högre stån-
den, kände marken alltmera glida undan
sina fötter. På initiativ från bondestån-
det började dess och borgareståndets
mera frisinnade element mot slutet af
1860 års riksdag att samråda om repre-
sentationsfrågans återupptagande i dess
helhet, och resultatet blef, att båda stån-
den på yrkande af August Blanche i
borgareståndet och A. W. Uhr i bon-
deståndet före riksdagens slut ingingo
till regeringen med hvar sin motiverade
anhållan om framläggande af ett full-
ständigt förslag till ståndsförfattningens
upphörande och bildandet af en ny
representation, grundad på samfällda
val.
På tronen satt då Karl XV, och vid
hans sida stod som justitiestatsminister
den såsom jurist och ännu mera såsom
människa högt aktade, men såsom stats
man ännu föga kände Louis De Geer.
Men denne skulle snart få tillfälle att
visa, hvad han förde i skölden. Reform-
rörelsen sköt hastigt ökad fart under en
omfattande agitation, i landsorten höllos
en mängd reformmöten, och de folkval-
da ståndens begäran understöddes i bör-
jan af 1862 med en masspetition till re-
geringen, som kunde uppvisa det för
den tiden alldeles ovanligt stora antalet
af 38,000 underskrifter. Mellan fruktan
och hopp afbidade man hvad regeringen
skulle företaga sig. Men detta blef snart
klart, då De Geers regering 1862 genom-
förde lösningen af ännu en bland de
stora frågor, som länge varit sväfvande.
Den 21 mars 1862 utfärdades de kom-
munalförfattningar, som bildade den na-
turliga förutsättningen för ett nytt riks-
dagsskick, i det de gåfvo en efterlängtad
ny form åt vår urgamla kommunala själf-
styrelse och med de nyskapade lands-
tingen upprättade lämpliga valnämnder
till en första kammare. På den tiden
var det mycket få som sågo det stora
fel, hvilket skulle förringa den goda ver-
kan af dessa kommunalförfattningar, näm-
ligen den orimliga, på bevillningen i stad
och fyrktalet på landet grundade röst-
skalan, som lade all makt i händerna
på ett fåtal rike.
Den 16 juli 1861 hade frih. De Geer
på konungens uppmaning ingifvit en till
denne ställd promemoria, hvari han ut-
vecklade sina tankar om representations-
reformen. Han framhöll därvid stånds-
författningens ohållbarhet och behofvet
af en genomgripande reform utan några
förmedlande öfvergångar samt betonade,
att han som justitiestatsminister funne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
