Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Tegnérs biktmoder. Af E. Wrangel. Med 8 bilder - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEGNÉRS BIKTMODER. 9
ESAIAS TEGNER. OLJEMÅLNING AF A. M. MALMQVIST. TROLIGEN FRÄN FÖRRA
hälften af 1820-TALET. / Lunds universitets bibliotek.
sträfvade» hans Titan; Nicolaus
Mark-graf fann hon också sträfsam att
genomgå, men den var dock rolig.
Skarpsinnigt bedömer hon Grillparzer; och hon
sysslar äfven med Miillner och andra
dii minores. Längre fram försöker hon
intressera Tegnér för Rahel Levin —
ehuru visserligen utan stor framgång.
Varnhagens biografi var ju underhaltig.
Brinkman hade lofvat skrifva en bättre.
Rahel var en af dennes »forna
huldgudinnor», och äfven Martina såg uti
henne »ett sällsynt, inspireradt, snillrikt
väsen».
Också med franska litteraturen, som
hon från ungdomen lärt beundra, höll
sig den vittra friherrinnan a jour. Hon
berättade (1827) för Tegnér om den nya
antiklassiska rörelsen i Frankrike och
dess organ le Globe, som hon fick sig
tillsänd från Paris. Sedan
rekommenderade hon till hans studium Lamartine,
t. ex. dennes resa i Orienten, som dock
var »något prålande skrifven», samt
George Sand, »ett af de snillrikaste
fruntimmer, som någonsin fattat pennan,
hvilken hon för med manlig hand och
måhända manliga grundsatser i vissa
kinkiga fall».
Öfver danskarnas anspråk på
företräde framför oss i litteraturen förargade
hon sig; och gent emot Oehlenschläger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
