Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
OTTO SYLWAN.
S:t James Gazette och inköpte 1904
själfva den förnäma Standard, hvilken,
liksom flere af de andra äldre stora
tidningarna, kommit på efterkälken i den
vilda konkurrensen.
Vid budskapet om Pearsons köp af
Standard utbrast Daily News i följande
melankoliska klagan: »Detta är den
sista och mest dramatiska händelsen
under den revolution, som under de
senaste tio åren försiggått inom pressen här
i landet. Den innebär brytandet af en
stor tradition... Vi delade sällan
Standards syn på tingen, men vi gillade
alltid den ända, hvarefter den sköttes. Den
var djupt medveten om sina plikter mot
nationen, såsom alla tidningar af den
gamla skolan äro. Den ansåg det vara
en tidnings skyldighet att tala sanning,
äfven om den kallades »tråkig» hellre
än att servera lockande fantasifoster.
Den lät aldrig rikets öde »hänga på en
rubrik». Den drömde icke om
massakrer och fann icke på ultimatum. Den
nya journalistiken, som gått fram som en
stormvind, är ovederhäftig och
sensationslysten. Den har ingen öfvertygelse.
Den predikar jingoism i London,
liberalism i Leeds, imperialism i Glasgow.
Den drar sig ej för att upphetsa en
nation till krig blott för att få upplagorna
att växa. Den har brutit med all den
engelska pressens tradition och har gjort
den amerikanska * bossens» metoder till
sitt rättesnöre.»
Daily News har nog sina randiga skäl
att se förhållandena i pressen dystert.
Det gamla ärevördiga liberala organet
har sackat tillbaka pä ett högst
betänkligt sätt; dess afsättning har minskats
ehuru priset nedsatts till blott en half
penny. Ej heller sin ledande ställning
inom det liberala partiet har det kunnat
bibehålla utan sett denna intagas af
Westminster Gazette, som äges af den
ofvannämnde NewTnes, och i början af
detta år tillkom en ny stor liberal
pennytidning, Daily Tribune, afsedd att blifva
partiets ledande organ.
För en främling åtminstone ter sig
denna pessimism inte i allo berättigad,
Ett blad sådant som Daily Telegraph,
grundadt på 1850-talet och det äldsta
stora dagbladet till en penny, har
segerrikt bestått den nya revolutionen. Men
därtill har naturligtvis fordrats mycken
påpasslighet. Inte ens Times har
ostraffadt åsidosatt hänsynen till de nya
förhållandena inom pressvärlden, äfven detta
världsblad har till sist fått göra
medgifvanden åt den amerikanska andan.
Det bibehåller ännu sitt höga pris tre
pence, det bibehåller ock sitt
gravitetiska allvar och utdelar i sina ledare sina
välmenta snusförnuftiga råd, som t. ex.
dem vi undfägnades med under
unionskrisen; det bibehåller ock sina solida artiklar
af de främsta fackmän inom politikens
och ekonomiens olika grenar. Men det
har vidgat området för sina intressen,
och det har framförallt skaffat sig en ny
energisk manager, som sökt gå
kundernas önskningar till mötes i mycket. Den
sista nyheten, som lär haft en storartad
effekt, är att Times ställt ett afgiftsfritt,
ytterst omfattande och välorganiseradt
lånbibliotek till sina prenumeranters
förfogande.
Beträffande kontinenten har jag blott
ett par ord att tillägga. I Frankrike hade
Emile de Girardin, den förste moderne
journalisten där, men på samma gång
en företagsam affärsman, redan på
1830-talet drifvit en ansenlig förlagsrörelse
med, bland annat, billiga tidskrifter och
har således därutinnan varit en
föregångsman. Stora affärsmässigt bedrifna
tidningsföretag hafva ej heller sedan
saknats — Le Petit Journal t. ex. med sin
miljonupplaga är i mycket synnerligen
amerikansk —, och öfver hufvud står
den franska pressen kanske mera än nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
