Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Tidningspressens amerikanisering. Af Otto Sylwan. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDNINGSPRESSENS AMERIKANISERING.
93
gon annan i kapitalets tjänst, men
systemet är här ett helt annat,
förhållandena så egenartade, att skildringen däraf
skulle fordra en uppsats för sig.
Tyskland erbjuder däremot mera
likhet med England. En till periodiska
publikationer utsträckt förlagsverksamhet
drefs redan i 1800-talets begynnelse af
den berömda firman Cotta (Augsburger
Allgemeine Zeitung m. m.), och alltifrån
århundradets midt har i synnerhet
utgifningen af illustrerade familjeblad och
tidskrifter fortgått i stor skala. Ett
sådant hopande af företag pa en hand som
i Förenta Staterna och England har dock
hittills varit mera sällsynt, men
åtminstone en firma går alldeles i
amerikansk-engelsk stil, nämligen August Scherl i
Berlin, hvilken bl. a. utger Die Woche
och Lokalanzeiger, båda väl bekanta
äfven hos oss. Den sistnämnda 1883
grundade tidningen är väl den mest
»amerikanska» på kontinenten; den lär
stå i något samarbete med Daily Mail
och har nästan lika stort rykte som
denna för ovederhäftighet.
På många håll har den »gula»
pressens framgång väckt allvarliga
bekymmer bland tänkande personer och det
ej minst i Förenta staterna. Sociologer
här hafva framkastat förslag att stäfja
den genom att göra utgifvarne juridiskt
ansvariga för vederhäftigheten, sanningen
af de nyheter de utsprida, därvid
framhållande att en statskontroll öfver
pressen inte vore orimligare än tillsynen
öfver skolor och bibliotek. Ett dylikt
lagstadgande vore väl dock ganska svårt
att genomföra, och i alla händelser lär
det ej ännu på länge kunna komma till
stånd.
Många andra klagomål hafva höjts
dels med skäl, dels ock utan. Att
tonen i pressen blifvit simplare är kanske
sant, ehuru detta är en anklagelse, som
C. ARTHUR PEARSON.
gång på gång framkommit äfven i äldre
tider. Den vunne sin förklaring uti den
massa nya läsare, mindre nogräknade i
detta hänseende, som på senare tider
tillkommit. Att tidningarna nu mera än
förut skulle locka folk från att läsa
böcker, tror jag för min del vara ett
fullständigt misstag; de, som nöja sig med
tidningarna ensamma såsom intellektuell
näring, äro nu som förut mestadels
sådana, som annars intet skulle läsa. Det
bästa beviset för att pressen tvärtom
värkar godt i detta hänsende synes mig
vara, att en sådan firma som Harmsworth
funnit skäl börja utgifningen af en
samling billiga särtryck af goda författares
skrifter, ett företag, som ej är enastående
och som i England torde inledts af Stead
med hans »Penny Poets».
Vidare heter det att pressens
inflytande minskats, åtminstone i politiska
frågor. Huruvida detta vore en olycka,
skulle kanske kunna diskuteras; att det
är ett faktum, är icke så säkert. Den
moderna nyhetspressen eftersträfvar ju
inte i allmänhet en sådan ställning som
den af äldre typ, och att denna senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
