Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Svensk berättarkonst. Af Fredrik Böök (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 FREDRIK BOOK.
filosofien som lifskall, äfven om den är
originellare och klarare än doktor Galls
dunkla teser; är ett af de ofruktbaraste
yrkena i en värld, så rik på problem och
uppgifter för tanke och hjärta som vår.
*
Gustaf Ullman, en af de mest
begåfvade inom vår yngsta generation af
ly-rici, har redan i »Ungt folk» gifvit löften
som novellist. Hans lilla roman Fast
mark är ett tilltalande och godt arbete.
Boken handlar om en ung ingenjör,
Erland Westbo, som redan tidigt pröfvat
mycket af förödmjukelse och maktlöshet.
Efter svårt trångmål får han en
anspråkslös plats på en fabrik, och i känslan af
sin svaghet och värnlöshet föresätter han
sig att helt och hållet isolera sig i sitt
arbete. Men enstöringslifvet blir i längden
ohållbart; mycket mot sin vilja tvingas han
att träda i personlig beröring med
mänskorna kring sig, framför allt med en af
arbetarna, en ungdomsbekant till honom,
som välvilligt beskyddande tar sig an
honom — för öfrigt en vild och animal
natur. Äfven i förhållandet mellan
fabriksdisponenten och arbetarna drages han in;
af medlidsamhet ställer han sig på
arbetarnas sida gentemot disponenten, hvars
gunst han har att tacka för sitt lefvebröd,
men genom sin svaghet gör han sig
misstänkt äfven hos arbetarna. Det slutar med
katastrof; som ett försvarslöst offer utsättes
han för moralisk och fysisk misshandel
bl. a. af sin trolösa ungdomsvän, och han
dukar under med den bittra känslan af att
hans försök att få fast mark under fötterna
misslyckats för alltid. Men bladet vänder
sig under hans sjukdoms och nöds tid,
hans falske vän erkänner och ångrar sitt
fel, disponenten erbjuder honom en bättre
plats, lifslusten vaknar på nytt, och med
fast och härdad tillförsikt, fast utan
illusioner, börjar han ånyo kampen för sin
tillvaro som mänska bland andra mänskor.
Det är en allvarlig och dyster bok;
den spelar i en småstad, och allt är smått
i den, mer smått än man skulle finna
sannolikt. Disponenten, som otroligt nog
förbjuder arbetarna att af egna medel bilda
en sjukkassa, endast därför att idén ej
utgått från honom, är en hänsynslöst
småaktig slyngel, utan ett spår till ens kraft
eller egendomlighet. Erland Westbo själf
är en svag och olycklig natur, utan
lifs-innehåll; icke 1 en minut gör han intryck
af att ha mycket mera inombords än en
viss obestämd välvilja och en försynt
känslighet. Bäst tecknad är hans sjukliga och
öfverdrifna farhåga, hans misstro mot allt
och alla, som gör honom ofri och osäker
i alla lifvets förhållanden och just
därigenom förorsakar hans olyckor. Det slagets
nervöst-patologiska sinnestillstånd tecknade
Ullman redan i sin novellsamling med
suggestiv konst. Hvad man skulle önska
af hans roman är friare rymd att andas i,
starkare gods i mänskorna; en stor del af
hvad han skildrat är för obetydligt och
alltför idélöst uppfattadt för att intressera
riktigt. Det redbara och sympatiska i hans
bok gör dock, att »Fast mark» trots sina
svagheter fäster sig i ens minne.
*
En debutant, som med en bok slår
genom både hos publik och kritik är enligt
sakens natur något högst ovanligt. Med
Hugo Öbergs Sonen har det ovanliga
dock inträffat — den säljes redan i andra
upplagan, och omdömena lara på alla håll
ha fallit synnerligen gynnsamt. Så mycket
lättare är det då att fatta sig kort, när det
man vill säga endast är ett varmt och
hjärtligt: lycka till!
Ty »Sonen» är verkligen en bok, som
har något att säga och som kan säga det
på ett sätt att det inte glömmes, äfven om
det ibland är en smula ungdomligt. Det
är ett temperament i denna berättelse, så
starkt och manligt och friskt, som det inte
ofta är en förunnadt att möta i
litteraturen. Den handlar om en ung man af
familj, som växer upp i ett ruineradt och
olyckligt hem, i direkt beröring med alla
lifvets fulaste och mest pinsamma sidor.
Men nöd och smuts är hans trots all
ömtålighet och melankoli spänstiga själ icke
skapad att ta intryck af — man har hela
tiden en känsla af att hvarken hjälten
själf eller författaren anar, hur stark och
frisk den bleke och illa klädde studenten
är —; han reser sig som en stålfjäder ur
all förnedring. När så världen och lyckan
till slut falla honom till och han efter en
glädjelös och dyster ungdom möter en
kvinna som han älskar och förstår och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:48:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1906/0138.html
