Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den svenske solguden och den svenske Tyr. Af Josef Helander. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
JOSEF HELANDER.
de orientaliska kulterna framträder gång
efter annan bruket att fara kring med
solens hästar och vagn. Huru den
nordiske solguden färdades öfver himmelen
kan endast gissningsvis afgöras, äfven
om de senare myternas himmelsgudar
ägde god tillgång på vagnar, hästar och
skepp. Däremot äger man från
bronsålderns slut jämförelsevis säkra vittnesbörd
för en kringfarandets kult med hästar
och solbild, låt vara under lokal
begränsning till Sydskandinavien. Till en dylik
kultceremoni på Gotland kan man sluta
af fynden från Eskelhems prästgård,
hvilka härstamma från tiden omkr. 500
före Kristi födelse. Dessa utgöras af
bronsbetsel för tvenne hästar jämte väl
arbetade bucklor till tygelbeslag och
andra prydnader på seldonen. Att hästarna
blifvit körda till solgudens ära och för
hans vagn visar en tillhörande solsymbol,
som enligt Montelius suttit på stången
öfverst mellan hästarnas hufvuden.
Sol-skifvan är en rund, genombruten
bronsplatta, hvars ornament i radier återgifva
solens strålande. Vid skifvan äro fästade
ett antal smärre bronsstycken, hvilka då
den är i rörelse åstadkomma ett klingande
ljud. De or fiska och dionysiska
hymnerna uttala grekernas föreställning om
den klang, som beledsagade den
upp-och nedgående solen. Samma
uppfattning ligger möjligen till grund för de
ljudsensationer, som dessa
hängprydna-der afsågo att framkalla.
För kännedomen om vagnens
konstruktion lämnar Eskelhemsfyndet ingen
vägledning. Men bilden af en kultvagn
från öfvergångstiden mellan brons- och
järnåldern — förromersk tid —
suppleras genom de väl bibehållna vagnarna
från Deibjergs prästgårdsmosse. Deras
smäckra byggnad är allt för spröd för
större praktisk användbarhet.
Dekorationer med solmotivet i triskelens form
och deras hela anordning understöder
direkt föreställningen om en kultisk
uppgift. På den ena vagnsbottnen hvilar
en stol eller snarare ett lagt fyrkantigt
bord med något uppskjutande
hörnstolpar. Denna anordning, som lifligt
erinrar om gudarnas »stallr» under senare
tid, är uppenbarligen vidtagen för att
högt och synligt kringföra en kultbild
men hade däremot varit onödig på en
öfvertäckt Nerthusvagn. Något nordiskt
försök att återgifva den lysande solguden
i plastisk helgestalt är icke bevaradt till
vår tid. * Han hade i stället sina
konstanta symboler, hvilka bättre uttryckte
det strålande eller rörliga i hans väsen,
och sannolikt hafva de Deibjergska
vagnsborden, om de brukats i solgudens tjänst,
uppburit någon såsom solbild helig
stånd-skifva. Trots den stora skillnaden i
ålder ledes man lätt tillbaka till tanken
på solbilden från Trundholm. I
Dipylon-fynden och på flera andra ställen äger
man nämligen härmed jämförliga
framställningar af två- och fyrspann i
miniatyr, hvilka jämte körsven och vagn hvila
på ett annat bredare vagnsunderrede
med hjul. Dessa dubbelvagnar, som äro
af assyriska feniciskt och cypriskt
ursprung, tillhöra tiden emellan
Trundholms-och Deibjergsfyndén.
Det är dock en obehöflig upprepning
att såsom i Eskelhem och
Vandrevan-ges anbringa solskifvan öfverst både
mellan hästarnas hufvuden och på
vagnsbordet. En annan form för
Eskelhems-vagnen låter ock tänka sig. Åtskilliga
fynd inom det baltiska området
innehålla en kombination af hängkärl och
* Äfven om den danska yxbärande
miniatyrbilden från bronsålderns senare del (Svenska
fornminnesföreningens tidskrift X, 287) eller de
skulpterade fruktbarhetsgudarna af trä (Aarböger
for nordisk Oldkyndighed 1881) kunna återföras
till samma gudatyp, uttrycka dessa likväl en helt
annan sida, maktens och fruktbarhetens och
icke det lysande solljusets gudomlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
