Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den svenske solguden och den svenske Tyr. Af Josef Helander. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKE SOLGUDEN OCH DEN SVENSKE TYR
185
SOLSYMBOL. BRONSFYND FRÄN ESKELSHEMS PRÄSTGÅRD FA GOTLAND.
/ statens historiska museum.
Men om ingen nordisk gud längre
var identisk med solen, sä upplöstes
därmed intresset för den specifika
solsymbolen, som icke utsade det hela.
Detta utvecklingsmoment kan
arkeologiskt följas. »Under järnåldern», säger
Montelius, Ȋro de symboliska hjulen lika
sällsynta i Skandinavien, som de under
bronsåldern varit talrika.» Gudarnas
personlighetsgestaltning fullbordades
sannolikt under romerska kulturinflytelser.
Andra heliga symboler följde härpå, och
då krets- eller hjulbeteckningarna för
solskifvan fortlefde såsom å de gotländska
bildstenarna från omkr. 400—1000 e. Kr.
eller å runstafvar och julbröd ända in i
nyare tid, så hade hjulets begagnande
som ett rent traditionellt
dekorationsmotiv öfverlefvat dess medvetet fattade
symboliska betydelse. I den norröna
diktningen är prisandet af solen såsom det
skinande eller fagra hjulet m. m. rent
poetiska bilder, men någon gång griper
skaldepoesien tillbaka till längesedan
öfvergifna trossfärer såsom i SölarljöÖ:
Solen jag såg,
så tycktes mig,
som om jag såge en härlig gud.
Henne jag tillbad
sista gången
i släkternas värld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
