Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Den svenske solguden och den svenske Tyr. Af Josef Helander. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
JOSEF HELANDER.
och geografisk enhet, hvars gränser
sannolikt stötte omedelbart intill det
danska väldet. Ynglingasagan låter
sveakonungarna hafva säte och hög i
Uppsala, och sagans tradition stämmer väl
öfverens med arkeologiska vittnesbörd ur
de från 500—600-talen stammande
graf-högarna vid Gamla Uppsala, hvilka på
grund af sina oerhörda dimensioner blifvit
af folkföreställningen uppfattade som
gudahögar. Men om rika och mäktiga
konungar — märk väl skilfingar men
ännu icke ynglingar — vid denna tid
hade Uppsala till hufvudsäte i sitt rike,
är det sannolikt att orten ägde en
framstående betydelse för landsgudarnes
dyrkan, och icke mindre sannolikt är, att
de östsvenska resenärer, som Prokopios
utfrågade, framför allt fört det mäktiga
Uppsalaområdet på tungan och att de
efter den gud, som främst dyrkades vid
landets konungasäte, angåfvo Aräs-Tyr
som thuliternas hufvudgud. Att denne
varit en krigsgud passar väl till
kungadynastiens intressen, och om han
därjämte tjänat som skilfingarnas
skyddsherre, har han därigenom innehaft en
rangplats i gudakretsen, som eljest icke
kan förklaras ur de sparsamma resterna
från hans kult. Emellertid tillhör
Prokopios’ berättelse det allra sista skedet i
Tyrs historia. Hvad som ligger därförut,
den lokala utbredningen och tidsmåttet
för hans kult, känna vi icke. Och om
Uppsala ännu så sent som i sjätte
århundradet var en betydande kultort i
Tyrs tjänst, så ägde guden redan nu
öfvermäktiga medtäflare, hvilka stodo redo
att undantränga honom ur folkets ynnest.
Jämte den rent religiösa förklaringen af
den hos Tacitus skildrade vapenlösheten
kan man äfven uppställa en annan
därmed nära sammanhängande. Enligt
urgammal germansk sed måste alla, som
samlades å laga rättskipningsort, iakttaga
tingsfrid eller som det benämnes t. ex.
i Grågås’ þinghelgi. Men äfven om den
svenska vapenlösheten var en vanlig
tingsfrid, stod den direkt under
gudomens hägn. Rättskipningen hade i mångt
och mycket karaktär af en kultakt,
åtminstone inom de indogermanska
områden, där etiska egenskaper tillades
gudomligheter. Solens gud var den allt
skådande och allt vetande, därför ock,
som hos de stora grekiska tragöderna
Aischylos och Sofokles, den som
oemotståndligt uppdagar det onda och
bestraffar det. Rätten skipades under öppen
himmel i gudarnas åsyn och helst på
en högt belägen plats, hvarom ännu
Västgötalagens »taldilagh aLincorna wallum»
(IV c. 14 § 4) erinrar och likaså
benämningen Thingvalla för den lagskipningsort,
där staden Karlstad nu ligger. Den
isländska Grågås tillmäter ock solen stor
betydelse för tingsförhandlingarna. Mot
öster vände domaren sitt ansikte, och
åt solsidan höllos förhandlingarna. Vid
solen aflades ock eder enligt Atlakviöa.
Den äldsta västeuropeiska beteckning, i
hvilken rättens allseende hägnare
nämnes vid namn, härleder sig från
angelsaxiska och friesiska altarinskrifter i fjärde
århundradet. Här omtalas en Mars
tingsus och Tus tingsus, d. v. s.
Tyrsgestal-ten, tänkt i en speciell funktion. Inom
samma verksamhetsområde som
rättssedvänjornas beskärmare uppträder Tyr
sannolikt i danska ortbeteckningar som
lys-things härad och Tyrsting. Om så är,
ligger det icke fjärran att utsträcka
analogien äfven till svenska förhållanden,
så att Tyr såsom en rättens gud kunde
kräfva afväpningen vid tinget.*
* Om, som Paul Herrmann, Nordische
My-thologie sid. 241, söker göra gällande, hasseln
var åt Tyr särskildt helgad, så kan ock ur dess
användning vid rättsakter och under vissa
krigiska förhållanden stod hämtas för Tyrs
betydelse i Norden. Den ålderdomligaste formen
för utmärkande af tingsplatsen var enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
