Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Leo Mechelin. Af Johannes Hedengren. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEO MECHELIN. 215
sammankallades i enlighet med den nya
landtdagsordningen, tog han, trettiotvå
år gammal, själf säte såsom en af
hufvudstadens fyra representanter i
borgarståndet. Från och med den följande, den
långa värnepliktslandtdagen 1877—78,
har han tillhört ridderskapet och adeln.
I egenskap af ordförande för Helsingfors’
stadsfullmäktige utöfvade han på ett så
lysande sätt hufvudstadens värdskap mot
kejsar Alexander II, då denne år 1876
besökte den stora finska
industriutställningen i Helsingfors, att det närmast
torde ha förskaffat honom hans upphöjelse
i adligt stånd.
Det är sålunda hufvudsakligen som
medlem af det första ståndet och såsom
dess förtroendeman i en mängd utskott,
som Mechelin i vårt parlamentariska lif
gjort sin stora gärning och utöfvat det
utomordentliga inflytande han ägt. Från
1882 till 1890 var han medlem af senatens
ekonomidepartement och deltog äfven då
såsom representant för sin ätt i
ridderskapet och adelns förhandlingar, därvid
han ofta nog fick tillfälle att i landtdagen
föra regeringens talan och sålunda i viss
mån uppträda såsom dess
»parlamentariske chef». Såsom medlem af senaten
insattes han då jämlikt
landtdagsordningen icke i något utskott. Senare har
hans förmåga återigen på mångfaldigt
sätt tagits i anspråk för utskottsarbetet.
I statsutskottet har han varit så godt
som själfskrifven, vid de senaste
landt-dagarna dess ordförande. Tidigare har
han varit ordförande i bankutskottet.
Men har något särskildt utskott tillsatts
för behandling af någon ömtålig, stor
politisk fråga, så har alltid Mechelin haft
sin gifna plats däri. Värnepliktsfrågans
lösning vid 1877—78 års landtdag var
till betydlig del hans verk. Spörsmålet
var ömtåligt och inveckladt. Regeringens
proposition var upprättad i nära
öfverensstämmelse med den värnepliktslag, som
några år förut hade utfärdats för
Ryssland, och man kände nogsamt
trycket af de förmenta, från senare tid
så sorgligt bekanta »riksintressen», som
ansågos kräfva en stram likformighet af
de militära organisationerna i hela riket.
Här hemma åter ville en stark opinion
till grund för Finlands nyupprättade
krigsmakt lägga helt andra principer
än värnepliktsidén och främst
återupplifva det historiska indelningsverket.
Den värnepliktslag, som efter långa
debatter och många sammanjämkningar
slutligen lotsades i hamn, lyckades med
bibehållande i hufvudsak af
propositionens form likväl genom skickligt gjorda
ändringar af densamma göra
värneplikten såväl rättvisare som mindre
betungande. Genom en originellt inrättad
reservinstitution fick den nya krigsmakten
karaktären af en folkmilis af rätt
aktningsbjudande styrka. Tjugu år senare
blef det Mechelins värf att såsom
ordförande för 1899 års värnepliktsutskott
leda den finska folkrepresentationens
bemödanden att värna denna nationella
institution. Och nu voro de, som tidigare
mest energiskt motsatt sig dess införande
i vårt land, de första som beslutsamt
räckte honom handen till dess försvar,
ty denna fråga gällde nu tillika hela
statsförfattningens helgd.
Mechelins tidigaste planer torde ha
gått ut på att blifva professor i estetik
vid vårt universitet. I dessa studier
finner man således bottnen för den
omfattande, mångsidiga bildning, som
karakteriserar hans personlighet. Intresset
för det konstnärliga ligger i släkten. Det
torde således i viss mån ha berott på
omständigheterna, att han kommit att
vända sina egentliga sträfvanden åt
annat håll, främst stats- och finansrätt samt
nationalekonomi. Genom tvenne
afhandlingar »Öfversigt af svenska riksrådets
statsrättsliga ställning från Gustaf I till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
