Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar. Jordens inre. Af Svante Arrhenius. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VULKANISKA FÖRETEELSER OCH JORDBÄFNINGAR. 297
BLOCKLAVA Å MAUNA LOA (hILO, HAWAl).
taga, att den drifvande kraften har
varit ganska betydande för att den
nödvändiga utströmningshastigheten skall ha
blifvit uppnådd.
Då Krakatoa år 1883 sprängdes i
luften, stannade hälften af dess vulkan
kvar på platsen. Denna visar mycket
tydligt genomskärningen af en askkägla,
som ännu lidit mycket ringa inverkan af
vattnets förstörelsearbete (bilden sid. 301).
Man ser här i midten den ljusa
lavaproppen i vulkanröret, och från denna
utgå ljusare lavabäddar, mellan hvilka
mörkare asklager synas.
För öfrigt har man iakttagit en
påfallande regelbundenhet i afseende på
vulkanernas fördelning på jordytan.
Nästan alla vulkaner ligga i närheten af
hafvet, några vulkaner finnas visserligen i
Ost-Afrika, men de ligga i stället nära
de stora sjöarna vid ekvatorn. Några
vulkaner, som angifvits såsom belägna
i Centralasien, äro tvifvelaktiga.
Emellertid saknas vulkaner vid många hafs-
kusten såsom vid Australiens kust och
vid Norra Ishafvets långa kustlinjer norr
om Asien, Europa och Amerika. Endast
där stora sprickor i jordskorpan
förefinnas längs hafskusterna, förekomma
vulkaner. Där dylika sprickor i skorpan
förekomma, men haf (eller mycket stora
insjöar) ej finnas i närheten, exempelvis
i Österrikes alptrakter, förekomma ej
heller vulkaner, dessa trakter äro däremot
kända för sina jordbäfningar.
Redan tidigt har den föreställningen
gjort sig gällande, att jordens smälta inre
massa genom vulkanerna tränger fram
till jordytan. Man har försökt att
uppskatta djupet af vulkanhärdarna och
kommit till ganska olikartade resultat. Så
t. ex. har man för vulkanhärden under
den vulkan Monte Nuovo, som år 1538
uppkastades på de phlegreiska fälten vid
Neapel, beräknat ett djup af mellan 1,3
och 60 kilometer, för Krakatoa har man
funnit mer än 50 kilometer, o. s. v. Alla
dessa beräkningar synas tämligen bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
