Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar. Jordens inre. Af Svante Arrhenius. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o8
SVANTE ARRHENIUS.
^Si.U»Ur*
r;i»J- Pajitellari*.
JORDSKALFSOMRADET I SÖDRA ITALIEN.
att »sjöbäfningen» vid Kamaishi den 15
juni 1896 hade ett sådant ursprung. Till
och med den olikformiga belastningen
af jordskorpan genom ojämnt lufttryck
förorsakar jordskalf.
Mindre jordbäfningar, och stundom
rätt häftiga sådana, inträffa ganska ofta
i trakten af Wien. På kartan sid. 307
synas tre linjer, en AB, kallad
»ther-mallinjen», på grund af att längs
densamma en massa varma källor (Meidling,
Baden, Vöslau o. s. v.), s. k. »thermer»,
som användas för medicinskt bruk,
förekomma, en annan BC, kallad
»Kamplinjen», därför att floden Kamp flyter
fram däri, och den tredje EF kallad
»Miirzlinjen», därför att floden Miirz
flyter fram längs densamma. Den stora
järnvägslinjen mellan Wien och Bruck
följer för öfrigt dalsänkorna längs AB
och EF. Dessa linjer, som anses
motsvara stora sprickor i jordskorpan, äro
kända såsom utgångsställen för talrika
jordskalf. Särskildt trakten kring Wiener
Neustadt, där de tre linjerna skära
hvarandra, skakas ofta af häftiga
jordbäfningar, hvilkas årtal delvis stå anteck-
nade på kartan. Den på kartan med
xx betecknade kroklinjen angifver
utsträckningsområdet för ett jordskalf, som
den 3 januari 1873 utgick åt båda
sidor om Kamplinjen. Det är påfallande
huru vidt jordskalfvet utbredt sig i de
lösa jordlagren på slätten mellan St.
Polten och Tulln, medan de på kartan
streckade bergmassiven utgjort ett hinder för
jordbäfningens utbredning.
Till liknande slutsatser har man
kommit genom studiet af utbredningen af det
jordskalf, som härjade Charleston i
Nord-Amerikas Förenta stater år 1886, då
27 människolif gingo förlorade. Detta
var den mest förödande jordbäfning, som
träffat dessa stater före jordbäfningen i
Kalifornien 1906. Vid
Charleston-jord-bäfningen utgjorde Alleghany-bergen ett
kraftigt hinder för jordstötarnas
utbredning, hvilka desto lättare trängde fram
i de lösa jordlagren i Missisippis
floddal. Äfven i San Francisko iakttog man,
att den häftigaste förödelsen träffade de
stadsdelar, som lågo på lös, delvis utfylld
grund i hamnens närhet, medan de på
Franciskos berömda bergåsar byggda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
