Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Vulkaniska företeelser och jordbäfningar. Jordens inre. Af Svante Arrhenius. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VULKANISKA FÖRETEELSER OCH JORDBÄFNINGAR. 309
20. 36. 25.
20. 31. 21. I *20. 42. 29.
I SHIDE UPPTAGET SEISMOGRAM.
kvarteren blefvo jämförelsevis oskadade,
såvida de ej nåddes af den påföljande
härjande eldsvådan.
En kartskiss af Suess (sid. 308)
återgifver jordbäfningslinjerna i Sicilien och
Kalabrien. Dessa trakter ha, som förut
nämnts, härjats af åtskilliga förödande
jordbäfningar, hvaraf den gräsligaste
år 1783 och en ganska svår år 1905.
Men de äro dessutom skådeplatsen för
talrika mindre jordskalf. I ganska sena
tider har här Tyrrhenska hafvet sänkt
sig, och hafsbottnen sjunker fortfarande.
Man ser på kartan fyra streckade linjer,
motsvarande sprickor i jordskorpan,
hvilka skära hvarandra i den vulkaniska
trakten kring de Lipariska öarna.
Dessutom finnes en punkterad periferisk
cirkelbågformad spricka, som var
utgångsstället för de båda förödande kalabriska
jordskalfven 1783 och 1905.
Jordskorpan förhåller sig här ungefär som en
fönsterruta, som spräckts af en häftig stöt mot
en punkt motsvarande ön Lipari. Från
stötpunkten stråla brottlinjer ut, och
brottstyckena ha afbräckts från den
kringliggande jordskorpan genom bågformade
sprickor. Vulkanen Etna ligger på
skärningspunkten af den periferiska och en
radial spricka.
På grund af jordbäfningarnas stora
praktiska betydelse har man på senare
tid inrättat en mängd »seismologiska»
stationer, där jordbäfningarna registreras af
pendlar, som teckna linjer på papper,
som drifvas framåt af urverk, ungefär så
som en telegram-pappersremsa. Äger
ingen jordstöt rum, är linjen rät, vid
jordskalf öfvergår den till en våglinje.
Om papperets rörelse är långsam, synes
denna våglinje endast såsom en
utbredning af den räta linjen. Ofvanstående
bild visar ett seismogram från stationen
Shide på ön Wight af den 31 aug. 1898.*
Den jordbäfning, som här registerats,
utgick från centret G i Indiska oceanen.
Detta kunde man sluta sig till på grund af
ankomsttiderna till de olika stationerna.
Man ser på nämnda »seismogram» en
svag förtjockning af den räta linjen kl.
20 t. 5. m. och 2 sek. (8 t. 5 m. 2 sek.
e. m.). Sedan svällde linjen ut vidare,
och den häftigaste stöten inträffade kl.
20. 36. 25. En annan stöt kom fram
kl. 20. 42. 29, hvarefter skakningen
under mindre stötar sakta aftog. Stöten
kl. 20. 5. 2 kallas den första stöten.
Den går rätt genom jorden med en
fortplantningshastighet af 9,2 kilometer pr.
sek. Den behöfver 23 minuter för att
gå rätt igenom jorden längs en diameter.
Den är mycket svag, hvilket anses bero
på den utomordentligt starka friktion, som
är egendomlig för starkt upphettade
gaser, sådana som de som befinna sig i
jordens inre. Den skarpa stöten kl. 20.
36. 25 beror på en vågrörelse i den
fasta jordskorpan. Denna stöt försvagas
i mycket_mindre grad än den nyssnämnda
och rör sig framåt med vida mindre
hastighet, omkring 3,4 kilometer i
sekunden längs jordytan.
Man kan beräkna fortplantningshas-
* Stationen Shide utgör ett slags
centralstation. I Sverige finns en jordbäfningregistator,
»seismograf», uppställd i Uppsala sedan några
år. En annan är afsedd att uppställas i
Vassijaure.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
