Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Rembrandt. Af Carl Neumann. Auktoriserad öfversättning för Ord och Bild. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REMBRANDT. 363
GAMMAL KVINNA SOM KLIPPER SINA NAGLAR. OLJEMÅLNING AF REMBRANDT (165S
/ Rudolph Känns samling i Paris.
blott är en förevändning för exotisk
kostym. Ju verkligare och skarpare ett
bestämdt slags mänsklighet blifvit fattadt af
honom, dess starkare förnimmes dock i
allmänhet den lifskänslans energi, som
utströmmar från dessa individuella väsen.
Säger man åter, att den religiösa
föreställningen, som ej är liktydig med den
poetiska, fordrar som näring det
öfver-historiska och öfverindividuella, så är det
ej skäl att strida vidare därom, då
härvidlag konfessionell ståndpunkt och
tradition medverka till uppfattningen.
Hvad har det egentligen för betydelse,
om man inför många af Rembrandts
verk kan vara i ovisshet om, huruvida
han afser att återgifva en
timmermansverkstad och en handtverkarfamilj eller
en »helig» familj ? Man ser ett rum, där
solen skiner in genom rutorna i det
stora fönstret. Närmast ljuset synes
mannen vid sitt arbete, därpå modern
sysslande med barnet och mormodern
hos dem. Låtom oss nu ett ögonblick
tänka efter, hur Rafael eller Murillo
framställt den heliga familjen. Först och
främst utsökta, vackra barnmodeller,
vidare en viss linjerytmisk byggnad
i gruppen, som tilltalar det
romanska skönhetssinnet, till sist angenäma
färg- och ljuseffekter — och en »skön»
tafla är färdig. Frånsedt skönheten, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
