Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Religionens nya ställning i Frankrike och statskyrkoidén. Af S. A. Fries. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 S. A. FRIES.
under den franska republikens tid komma
att göras om intet.
Men hvad innebär då i själfva
verket upphäfvandet af konkordatet med
påfvestolen? Mången har säkerligen
svaret färdigt och formuleradt i
följande korta sats: »Frankrike har upphäft
statskyrkan.» En svensk författarinna,
Ellen Key, har för ej så länge sedan
yttrat: »Det slutliga målet måste vara
att komma dit, där Frankrike nu står
sedan den 3 juli 1905, då det antog
A. Briands förslag till statens och
kyrkans fullkomliga skilsmässa: d. v. s.
frihet för alla religiösa och filosofiska
läror, men statsunderstöd åt ingen;
straff för enhvar, som tvingar någon
till deltagande i något slags kult eller
som stor något slags kult.» Hvad
som ägt rum i Frankrike framställes
alltså här rent af som ett ideal för alla
länders kyrkopolitik. Och som bekant
står det äfven på socialdemokraternas
och många liberalers program att
upphäfva statskyrkoväsendet i vårt eget
land. Det kan således finnas ganska
närliggande skäl till att närmare belysa
det, som ägt rum i Frankrike och som
nu äfven blifvit sanktioneradt af den
allmänna franska folkmeningen.
Till en början bör det med allt
eftertryck sägas, att uppsägandet af
konkordatet med Rom ingalunda är detsamma
som en statskyrkas afskaffande i
Frankrike. Detta land har nämligen icke haft
någon statskyrka, och man kan
naturligtvis icke upphäfva något, som icke
funnits till. Man har visserligen redan
mer än 200 år sträfvat att upprätta en
katolsk nationalkyrka i Frankrike, men
en sådan har aldrig kommit till stånd.
Jag erinrar här om den s. k. gallikanismen,
hvars berömda »declaratio clerigallicani»
i fyra artiklar af år 1682 afsåg att
tillerkänna den franska staten ett afgörande
inflytande i kyrkliga ting. Ännu längre
gick som bekant abbé Chåtel, som år
1831 försökte upprätta en fullkomligt
nationell, af påfven oberoende katolsk
kyrka i Frankrike. Man har äfven
påstått, att kabinettet Combes umgicks med
planer att upprätta en nationalkyrka,
och många entusiaster uppmanade
kabinettschefen att taga detta steg. Men
härtill var tiden säkert icke mogen. Den
bekante socialdemokraten i Norge Olav
Kringen, hvars förträffliga broschyr
»Kirken set fra et socialistisk synspunkt»
(1904) icke kan vinna nog stor
spridning, har däri uttalat den förhoppningen,
att upphäfvandet af konkordatet i
Frankrike måtte bana väg för upprättandet
af en stats- eller nationalkyrka i den
stora republiken, ty statskyrkan innebär för
honom den enda riktiga lösningen af det
kyrkopolitiska" problemet.
Förstår man med statskyrkan en
religiös organisation, som helt eller till en
högst afsevärd grad bekostas af staten,
hvilken öfver den i ett eller annat
afseende har någon kontroll, då har
Frankrike icke haft en statskyrka utan flera
statskyrkor, ty utom katolikerna hafva
äfven reformerta, lutheraner och judar
haft statsunderstöd för sina kyrkliga
behöfs tillgodoseende. Och i detta
hänseende kan uppsägandet af konkordatet
knappast sägas hafva infört någon
principiell förändring annat än möjligen i
riktning mot den verkliga statskyrkans
införande i landet. Ty frånsedt att ännu
någon tid och i vissa fall ända till år
1913 en del af den nuvarande kul
tusbudgeten skall alltfort utbetalas, så äga
re-spektiva kyrkor och organisationer rätten
att afgiftsfritt och på vissa villkor få
disponera alla såsom statsegendom förklarade
kyrkobyggnader och att till understöd åt
ekonomiskt svagare menigheter få åtnjuta
inkomsten af en kyrkofond på en half
milliard francs. Detta kan sannerligen ej
sägas vara att i Frankrike hafva genomfört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
