Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vid de svenska statsbanornas femtioårsjubileum. Af A. Rydfors. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID DE SVENSKA STATSBANORNAS FEMTIOÅRS-JUBILEUM. 597
nom att förena det
norra och det södra
kanalsystemet och
därmed äfven förkortade
vägen mellan
Stockholm och Göteborg.
För att undslippa
omvägen öfver Vättern
gällde det dock denna
gång att förbinda
Hjälmaren ej med Vättern
utan direkt med
Vänern, vid hvars
nordöstra horn man trodde
sig ha funnit en
lämplig slutpunkt i den
obetydliga lastageplatsen
Huit, ett stycke söder
om Kristiniehamn. På
detta sätt uppkom det
ryktbara
järnvägsprojektet Örebro-—Huit,
som, ehuru aldrig
rea-liseradt, dock spelat
den betydelsefulla
rollen att vara det svenska
järnvägsnätets embryo.
Men liksom man
förut öfvergifvit
Vättern, så uppgaf man
snart äfven Hjälmaren
och utsträckte banförslaget ända till
Mälaren (vid Köping). Örebro-Hult fick
lämna rum för Köping-Hult, som skulle
sammanknyta den östligaste och den
västligaste af de fyra stora mellansvenska
insjöarna. Knappt syntes denna banas
tillkomst betryggad genom svenska
statens garanti af viss årlig ränta åt
järnvägsbolaget, innan man från
slutpunkterna Köping och Huit började kasta
blicken än längre bort, till hafven i öster
och väster, för att få en genomgående
tvärbana från Stockholm till Göteborg.
Man började få klart för sig det
bakvända i att nedsätta ett året igenom bruk-
GUSTAF AF UHR.
BLYERTSTECKNING AF MARIA RÖHL.
I K. Biblioteket,
bart samfärdsmedel till att endast vara en
förbindelseled mellan vattenvägar, som
ej stodo öppna vintertiden. Skulle
järnvägarnas hela verksamhetsförmåga kunna
utnyttjas, måste äfven de få en
själfständig uppgift och följaktligen byggas så,
att de ej afbrötos vid utan endast
korsade kanalerna och tangerade de
segelbara sjöarna. Liksom linjen
Hjälmaren-Vättern lämnat rum för en linje
Hjälmaren-Vänern och denna i sin ordning för
en linje Mälaren-Vänern, så skulle denna
sistnämnda nu endast blifva midtellänken
i en af vattenvägar oberoende
transskan-dinavisk stambana. Detta borde enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
