Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 / 66 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De kosmogoniska idéernas utveckling. Af Svante Arrhenius. Med 10 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SCHEMA ANGIFVANDE PLANETERNAS OCH DERAS MÅNARS RÖRELSERIKTNINGAR. För Saturnus är endast en »rättlöpande» måne inritad, medan de verkligen äro åtta. Den yttersta månen Phoebe, som upptäcktes 1898 af Pickering, är »motlöpande» eller »retrograd». Phoebe har också den bana som afviker mest från cirkelformen bland vårt planetsystems månar (excentricitet = 0,22). Allt synes tyda på att den kommit utifrån och »infångats» i Saturnsystemet. Jupiter har sex rättlöpande månar.

århundradet före vår tideräkning och ännu
mer Plato och Aristarchus från Samos
uttalat åsikter om jordens ställning i
solsystemet, hvilka nära ansluta sig till den
nu allmänt antagna, var det Kopernikus,
Galilei och Kepler förbehållet att för
alltid göra gällande, att jorden förhåller
sig såsom de andra planeterna, i det den
går fram i en nära cirkelformad bana
kring solen. Först efter denna tid var
det anledning att söka efter en orsak
till jordens och solens samt stjärnornas
nuvarande ställning och förhållande till
hvarandra.

En åsikt, som ofta möter oss i de
moderna kosmogonierna, eller med andra
ord hypoteserna om världarnas daning,

är ärfd från antiken, nämligen den att
det ursprungliga tillståndet var ett
oordnadt kaos, hvilket ordnats så att den
nuvarande fördelningen af materien
uppstått.

Genom Kopernikus’, Galileis och
Keplers undersökningar framträdde en
utpräglad regelmässighet i vårt solsystem,
bestående däri att de då kända sex
planeterna alla rörde sig i nära cirkelformade
banor åt samma led, nämligen från höger
till vänster, sedt norrifrån, kring
centralkroppen solen, att vidare de dessa
planeter åtföljande månarna beskrefvo
likartade banor kring sina centralkroppar,
som också roterade i samma led kring
sina axlar, och att slutligen alla dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>