Ord och Bild / Sextonde årgången. 1907 / 67 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De kosmogoniska idéernas utveckling. Af Svante Arrhenius. Med 10 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

banor lågo i nära samma plan, den så
kallade djurkretsen eller ekliptikan (jfr
motstående bild). Den förste, som sökt
efter en anledning till dessa påfallande
regelmässigheter, synes hafva varit den
store filosofen Descartes (Cartesius),
1 596—1650. Han föreställde sig
solsystemet såsom en jättestor hvirfvel i etern,
hvilken hvirfvel för de med sig planeterna,
som därför alla rörde sig i samma
riktning, »likasom löf, som fallit ned på ett
hvirflande vatten». Hela världsalltet var
fylldt af sådana hvirflar, hvilkas
medelpunkter voro stjärnorna, hvilka således
motsvarade vår sol. Ursprungligen hade
äfven planeterna varit medelpunkter i
dylika hvirflar, men dessas kraft hade

aftagit, och så hade de sugits in i den
närliggande stora solhvirfveln. Descartes
ger ingen förklaring, hvarför planeternas
månar omkretsa sina centralkroppar i
samma led som planeterna röra sig kring
solen. Vi veta emellertid från
meteorologien, att om en mindre lufthvirfvel rör
sig i närheten af en större, så omkretsar
han dennas centrum i samma led, som
kännetecknar hans egen rörelse.
Descartes’ hypotes skulle således äfven i
detta afseende låta anpassa sig till
verkligheten. Descartes har äfven sökt gifva
en förklaring hvarför hvirfvel rörelsen ej
är fullkomligt cirkelformig. Den är
emellertid föga tillfredsställande.

Enligt Descartes tillhöra således

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>