Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - De kosmogoniska idéernas utveckling. Af Svante Arrhenius. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanstötningen. Den ursprungliga
rotationen minskas något genom
reaktionen mot de utströmmande gaserna,
hvilkas hastighet blir desto större, så att
de sprida sig öfver desto större
utsträckningar af rymden. De utströmmande
gaserna kastas ut i två riktningar
vinkelrätt mot rotationsaxeln och bilda en
spiralformigt vriden nebulosa med två armar,
vridna rundt den genom dess centrum
gående rotationsaxeln. — Effekten blir
nära densamma som af ett roterande hjul
med två raketer midt emot hvarandra,
som spruta ut två eldkvastar.
I midt-området blir en stor del af
den ursprungliga massan kvar och bildar
den centralkropp, som man ofta ser i
nebulosorna. Den dubbelt spiralvridna
formen motsvarar mycket nära den största
delen af de nebulosabildningar, som man
iakttar på himmelen. Vid svag och
central stöt kunna de bollformade
planetariska nebulosorna uppkomma. I dessa
nebulosor ligga de utkastade gaserna och
ur dem afsatta kondensationsprodukter
tämligen symmetriskt fördelade kring
nebulosans midtpunkt. Ur dessa töcken
kunna därför planeter bildas kring
invandrade »kometer» alldeles så som ur den
Laplaceska nebulosan och den af
Laplace mot Buffon gjorda invändningen,
hvilken förutsätter rätlinig utströmning,
äger intet berättigande gent emot
spiralnebulosan.
Vi hafva sålunda sett, huru nebulosor
kunna uppkomma ur slocknade solar.
Mot denna möjlighet har invändts, att
sammanstötningar skulle vara ytterst
sällsynta i universum. Jag har beräknat,
att solen med dess hastighet af 20
kilometer i sekunden skulle behöfva 100,000
biljoner år för att sammanstöta med en
liknande stjärna. Denna tid nedsättes
betydligt, af två omständigheter. Dels
finnas en massa mörka kroppar i
universum, som vanligen följa solarna, och
dessa bilda vidt utbredda planetsystem
kring solarna. Därigenom ökas
möjligheten för sammanstötning i hög grad.
Vidare råka de vandrande stjärnorna på
sin färd genom himlarymden in i de ytterst
vanliga nebulosorna och sakta därvid
långsamt farten. Därigenom komma
nebulosorna att utgöra stora samlingsställen
för vandrande stjärnor, och sannolikheten
för sammanstötningar ökas därigenom
i mycket hög grad, likasom öfver hufvud
taget genom den synnerligen ojämna
fördelningen af stjärnorna på himlen — de
äro starkt hopade kring vintergatans
midtlinje. Jag anser det därför vara
högeligen sannolikt att man, utan att
underskatta, kan reducera ofvan nämnda tid till
en hundradedel, eller 1000 biljoner är.
Denna tid skulle således vara ungefär
den tidlängd, under hvilken ett
planetsystem hinner utveckla sig från
nebulösa-stadiet genom det skede, som motsvarar
vårt nuvarande läge, och till den ålder,
då det utgör en död massa med
slocknad sol för att genom förening med ett
annat planetsystem väckas till nytt lif.
Den största delen af denna utveckling
skulle falla på det sista tillståndet,
motsvarande hvilan efter den ungdomliga
perioden af lif och rörelse. Denna syn
på tingen ger oss också utsikt till en
lösning af vintergatans stora problem.
Genom en sammanstötning af en jättesol,
sådan som Arcturus, troligen många
hundra gånger större än vår sol, har en
utomordentligt vidsträckt spiralnebulosa
bildats. I denna ha de irrande stjärnorna
infångats och delvis genom
sammanstötningar gifvit upphof till mindre
nebulosor (gasformiga) och stjärngrupper, som
så talrikt återfinnas just i vintergatans
närhet.
Att sammanstötningen mellan två
stjärnor ger upphof till en nebulosa, därom
har spektralanalysen underrättat oss i det
den visat att de plötsligt uppblossande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
