Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. I. Historisk och topografisk öfversikt. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR LIFVET I LUND KRING 1800-TALETS MIDT (1847—1870)
95
*«;-’*-»• . v >.V-£*’,
.•asa
CARL ASK.
N. J. BERLIN.
C. F. NAUMANN.
Grönt och grumligt dricksvatten
hämtades ur gårdarnas brunnar, endast
kryptans berömda brunn gaf ett klart; gas
kom först 1864, dränering i senare hälften
af 1860-talet och vattenledning först mot
slutet af 1870-talet. Nervfebern var en
ständig fara, som skördade många offer.
Alla borgare voro till husbehof lite
landtbrukare, korna drefvos ut, och säden
kördes in på fäladslotterna; i de stora
trädgårdarna och »lyckorna» sjöngo om våren
näktergalar och mognade om hösten
berga-motter, »kanniker» och valnötter,
ättlingar och angenäma minnen från den
planterande verksamheten under de
verkliga kannikernas eller domherrarnas tid.
Särskildt en halfdunkel septemberafton
kunde medeltidsstämningen bli illusorisk,
då Knut den heliges tempel stod i
måneglans, lindarna och kastanjerna kastade
breda skuggor öfver Lundagårdsgångarna,
tornugglan skrek sitt egendomliga ljud,
när hon flög ut på rof, och den gamle
bibliotekarien i sin långa, mångkragiga
kappa kom och slog med kläm igen den
stora ekdörren till Carolinabyggnaden. —
I denna lugna och undangömda vrå
af Europa gaf dånet af de stora världs-
händelserna endast svaga och snart
förtonande återljud. Februarirevolutionen,
Napoleon III:s statskupp, de italienska
enhetssträfvandena, Bismarcks järn- och
blodspolitik diskuterades här med den
oberörde åskådarens svala intresse och
fingo för flertalet af studenter till sist och
hufvudsakligast betydelse såsom mer eller
mindre lämpliga motiv till nästa
karnevalsprogram. Annat var det naturligtvis då
den skandinaviska intressesfären oroades,,
såsom 1848 och 1864. Då voro kanske
ingenstädes utanför Danmarks egna
gränser sympatierna uppriktigare än i Lund.
Ej så liten oro medförde västmakternas
krig med Ryssland 1854—1855, som
delvis förlades till Östersjön, men
stormbyn dref ju öfver för den gången. Under
polska frihetskampen 1863 kastades en
bölja från storpolitikens vågsvall upp pä
skånska kusten, då i april månad
Lapinskis friskara gästade Malmö och Lund*.
* Den 28 april var stor fest för polackarna
i Lund med konsert i domkyrkan, sexa på
föreningen med tal af biskop Thomander och
tyska verser af Henning Wendell. De gamla
frihetskämparna från 1830, läkarna Bergh och
Stenkula, voro med, hyllade Polen och hyllades
af ungdomen igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
