Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. I. Historisk och topografisk öfversikt. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
A. O. LINDFORS
E. W. LINDBLAD. C. J. SCHLYTER.
Kolerafarsoterna sommaren 1850 och
vintrarna 54 — 55 och 57—58 berörde
Skåne med omild hand och lade en
dämpare på ungdomsglädjen särskildt genom
de dödsfall (GÖTHE ThoméES och andra
unga läkares), som timade inom
kamratkretsen.
En märkesdag af stor betydelse var
när järnvägen öppnades mellan Malmö
och Lund 1 dec. 1856, norrut blef banan
bit för bit färdig, till Stockholm dock
först 1866.
Hvad fosterlandets egna stora frågor
beträffar, så voro nog lundensarna lika
goda svenskar som trots någon, fastän
de af uppsvenskarna ofta fingo höra
motsatsen; men de voro det på ett mera
lugnt och kritiskt sätt, deras skaplynne
likmätigt, och de sågo ibland saker och
ting ur annan synvinkel än
hufvudstads-borna. Dylikt visade sig vid mänga
tillfällen, jag erinrar nu blott om den
bekanta händelsen, att studentkåren efter
en skarp debatt under Elof Tegnérs
ordförandeskap i december 1865 beslöt att
ej genom Akad. föreningens illumination
bidraga till firande af nya
representationsskicket. Demonstrationen var ju
olämplig, man må tänka hvad man vill
om förändringen, men ännu mer var
detta det ideliga idisslandet i pressen om
de »unga gubbarna i Lund», som blef
följden däraf.
Viktiga förändringar i den akademiska
C. A. HAGBERG. A. NYBLÆUS.
ordningen och i studieväsendet infördes
på 1850- och 60-talen. De ända sedan
1666 gällande statuterna utbyttes mot
nya år 1852. Genom dessa upphäfdes,
väsentligen åtminstone, den s. k.
akademiska jurisdiktionen7 och studentfängelset,
»Carcer academicus», blef öfverflödigt —
det raserades också för att lämna plats för
anatomicum s nybyggnad vid Sandgatan.
Kanslern blef nu gemensam för bägge
universiteten och behöfde efter
departementsstyrelsens införande på 1840-talet
ej längre vara ett af rikets råd. Detta
innebar för kanslersstyrelsen moment både
af styrka och svaghet. Disputation skulle
hädanefter hållas på svenska och ej på
latin — första spiken i klassicitetens
likkista. Docentstipendier anslogos år 1851;
äfven akademiadjunkter fingo då
löneförhöjning med villkor att hålla
själfständiga föreläsningar två gånger i veckan.
År 1858 inrättades ett par »rörliga»
adjunkturer, ej bundna vid särskildt ämne.
Från och med 1853 skulle medicinarna
tjänstgöra vid Stockholms kliniker; och
för magistergraden skulle en själfständigt
författad afhandling utges och försvaras.
Respondentväsendet och försvaret »pro
exercitio» af en professors afhandling
voro nu förbi. Kameralexamen upphäfdes
1863, studentexamens afläggande vid
akademien 1864.
Norrlands och Sörmlands nationer
hade försvunnit, skånska nationen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
