Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. I. Historisk och topografisk öfversikt. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 A. O. LINDFORS
P. E. GELLERSTEDT.
Äfven några tidskrifter kunde då
utgifvas i Lund, såsom »Svensk
kyrkotidning» »Nordisk universitets-tidskrift» och
»Handlingar till skånska landskapens
historia», liksom under föregående
decennier »Luthersk kvartalsskrift» och
»Studier, kritiker och notiser» kunnat
uppehållas och fyllas hufvudsakligen från
lundensiskt håll. — Ett vackert lifaktighetens
vittnesbörd!
Bland biblioteksmännen förtjäna
antecknas Edw. Berling, Åke Palm och
Fredrik Braune, bland exercitiemästarna
universitetets siste danslärare Lang,
fäkt-mästarna Gustaf Nyblaeus — varm
fosterlands- och studentvän, idrottsbefrämjare,
sångare och vitterlekare — samt Bror
Ridderborg, kapellmästaren Gnosspelius,
ritmästaren Körner och språkläraren
Jol-lain, en lustig gammal fransman, f. d.
napoleonsk soldat.
Lunds städs borgmästare voro till
1855 Bäckström, sedermera den bekante
riksdagsmannen i borgarståndet Billström.
De förste ledarna af den nya
stadsfullmäktige-institutionen i staden 1864
blefvo Jakob Agardh, ordförande, ochj.
O. Lindfors, vice ordförande; efter den
senares afflyttning till ett landtpastorat blef
Gustaf Ljunggren vice ordförande.
Riksdagsmän voro under ståndens tid: för
universitetet astronomie professorn
Mortimer Agardh, filosofie professorn Genberg
och botanices professorn Jakob Agardh
i följd efter hvarandra; för staden
borgmästaren Lars Billström till 1863 sedan
korta perioder rektor Sommelius och
apotekaren Åkerblom samt efter
representationsreformen, dä universitetet förlorade
en egen företrädare, professorn Jakob
Agardh för hela samhället.
De tidningar, som utgåfvos i Lund,
voro det anrika Lunds Veckoblad under
hela perioden och i opposition däremot
de liberala Skånska Correspondenten till
1855 och från december 1856 Folkets
tidning.
Bland intressanta diskussioner af
vetenskaplig eller allmänt kulturell natur
inom facktidskrifter eller genom
program, broschyrer och dylikt, må anföras
Reuterdahls och Thomanders
meningsbyte 1853 om kyrkans och skolans
angelägenheter, det mellan Anton Sundberg
och Hans Birger Hammar i Sv.
Kyrkotidning om statskyrka och frikyrka,
mellan Ek och Kahl 1853—54 om den gamla
eller nya klassicitetens företräde, likasom
mellan Hagberg och Genberg något
tidigare på 1840-talet hade diskuterats om
diktande på annat språk är modersmålet,
närmast i anledning af den ännu rätt
vanliga latinska versskrifningen. Efter
Darwins skrift »Origin of Species» år
1859 diskuterades på det häftigaste i
Lund som annorstädes de nya teorierna
mellan deras motståndare och försvarare;
de yngre naturforskarna slöto sig i
allmänhet till dem, de äldre voro mera
kritiskt betänksamma. Bland
studieförbättringar må antecknas stiftandet af de
första frivilliga vetenskapliga
fackföreningarna, bägge år 1858, den filosofiska (af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
