Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur lifvet i Lund kring 1800-talets midt (1847—1870). Af A. O. Lindfors. I. Historisk och topografisk öfversikt. Med 23 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR LIFVET I LUND KRING 1800-TALETS MIDT (1847—1870)
SVEN NILSSON. C. J. HILL.
ännu ostyckad; »götiska» nationen
fortfor ännu att vara namnet för vestgötarna.
Kancellerer voro kronprinsarna OSCAR
och Carl samt därefter grefve Gustaf
Adolf Sparre. Prokanslerer voro Faxe
till 1854, sedan REUTERDAHL till 56,
då THOMANDER blef biskop; han
efterträddes 1865 af FLENSBURG.
Rektoratet vandrade turvis omkring
bland konsistoriales för hvarje nytt läsår.
Teologiska fakulteten hade vid denna tid
en glansperiod, betecknad — utom af de
sistnämnda fre Lundabiskoparna — af
namnen Hans Magnus Melin, Ebbe
Gustaf Bring, Anton Sundberg; senare
tillkommo Carl Olbers, C. W. Skarstedt, Claes
Warholm m. fl.; den juridiska hade vid
sidan om den ärekrönte Schlyter, som
dock mest var tjänstledig för sitt stora
nationalverks skull, såsom ledamöter
Schre-welius, Lundell, Rabenius och Christian
Naumann jämte de yngre krafterna
Brom-mé, Humbla, Hamilton; bland medicinarna
märktes klinikern P. E. Gellerstedt,
kirurgen och studentvännen Carl Ask,
rättsläkaren, den om Akademiska Föreningen
så högt förtjänte N. H. Lovén, kemisten
N. J. Berlin, som nydanade studiet af
sitt ämne vid Lunds universitet, anatomen
C. F. Naumann och bland de yngre
Odenius, Löwegren, Trägårdh. Filosofiska
fakulteten hade att uppvisa en ovanligt
stor samling framstående vetenskapsmän,
humanisterna Hagberg, Tornberg, Nils
Ord och Bild iö:e årg.
J. AGARDH. G. NYBLÆUS.
Lovén, Ek, Brunius, Ljunggren, Olde,
Sahlin, Nyblaeus, Borelius, Lysander,
Tengberg, Svedelius, Cronholm, och bland
nästa generation Chr. Cavallin, Leander,
Odhner, Weibull, Wisén, Södervall m.
fl., naturforskarna respektive
matematikerna Sven Nilsson, Zetterstedt, Hill,
Wahlgren, Jakob Agardh, Angelin, samt
något senare C. W. Blomstrand, Axel
Möller, Otto Thorell, Fr. Areschoug,
Aug. Quennerstedt, Nils Dunér o. s. v.
Till denna period höra Charles
Anderssons och Otto Thorells forsk
ningsresor, den enes mot
ekvatorial-trakterna i Afrika, den andres mot
polarländerna i norden, uppslaget till den
vackra svenska polarforskningen. Dit
höra också utgifvandet af»standard works»
sådana som Reuterdahls Svensk
kyrkohistoria, Thomanders predikningar,
Schlyters Sveriges gamla lagar, Chr. Naumanns
Svensk statsförfattningsrätt, Berlins
naturlära och farmakopékömmentar, Brunii
konsthistoriska och Tornbergs arabiska
arbeten, Hagbergs Shakespeares dramer, Nils
Lovens Dantetolkning och Folklif i Skytts
härad, Ljunggrens Svenska dramat och
Bellmansstudier, Lysanders Romerska
litteraturhistoria, några af Nilsons zoologiska
och arkeologiska arbeten, de bästa voro
dock af äldre datum, Zetterstedts
entomologiska, Agardhs algologiska, Angelins
palæontologiska, Blomstrands kemiska m.
fl. verk.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
