Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svensk historisk och modern skildringskonst. Af John Landquist - Ur bokmarknaden. Af Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
CARL G. LAURIN
sande, som möjligen kan finnas i lifvets
hemliga tortyrrum. I detta hotel Helvete,
som är försedt med balsalar, kaféer,
oran-gerier, tyrolerbyar, konstgalleri, där
vernissage pågår under det att en trappa ner är
maskerad, anvisas för den ankommandes
räkning salong, arbetsrum, rökrum,
sängkammare, garderob med ett femtiotal
kostymer och en lilaklädd älskarinna. Han
lär visserligen känna vemodet för de
ständiga afskeden i lifvet, att den hvars hand
vi nyss tryckte och hvars blick såg vänligt
in i vår, strax försvunnit för alltid i dimman
och så den bekanta men kanske mer sällan
djupt kända sorgen öfver själens ensamhet
äfven när vi spanande blicka in i
älskarinnans ögon. Vid sådana tillfällen är man
nog upplagd att trösta sig äfven öfver en
så sorglig reflexion, och i hvarje fall äro
våra anspråk på helvetet större.
Af de öfriga berättelserna kvarstanna
i vårt minne med ett visst stämningslif
Pensées de Christine, Reine de Suéde. Avec une
Préface par LE baron DE BILDT, DE
l’aca-demie SUÉdoise. Stockholm, P. A, Norstedt &
Söner.
pY©) (IMjlON är icke som en kvinnsperson
tuF T 1/1
|y|—I wi utan behjärtad och af ett godt
|( I I )| förstånd, säger Axel Oxenstierna
m£S£Æ om sin unga drottning.
Det intellektuella intresset, som eljes
hos damer brukar hålla sig i andra planet,
hade hos henne blifvit till en passion af
en styrka, som sällan förekommer hos män,
nästan aldrig hos kvinnor. Kristina hör
till de svenska historiska personligheter,
hvilka ännu sysselsätta de lärda på
kontinenten, hennes tankar och åsikter citeras
ej så sällan i den allvarligare franska och
tyska litteraturen. Det bör därför vara en
angenäm nyhet för bildade svenskar, att
Herr Poignards lycka, Den fåvitska
jungfrun, Spökpromenaden, En resande. Flera
af dessa präglas af en subjektivitet, som
förr mindre omedelbart kom till synes hos
Berger. »Drömmen om Helvetet» är en bok
mättad med ett skildrarögas skarpa
intelligens, laddad med nervös energi och oro,
men det slår emot oss ur den en fläkt af
hemlöshet. Den ger oss anledning att
tänka på en modern människotyp: den som
njutit allt och pröfvat allt det yttre,
sinnenas lust, ögats tusende växlande och klara
bilder, arbetets spänning, ensamhetens
tomhet på det lifvet hotellrum vi sist kastades
in i. Sådana äro och bli de allt flere:
erfarna, hårdnade män, trötta konstnärer,
bittert sorgsna drömmare någon gång, när
själen lämnat nuets kropp och i sin
nostalgi flyr till något vackert den lämnat,
kanske förrådt en gång. . . men det är så
flyktigt, och det är något som saknas.
Kanske lyckan––––med dess ro och ädelmod.
»Pensées de Christine» utkommit i en god
upplaga, utgifven af den flitige forskare,
som i åratal tagit reda på allt hvad Rom
gömmer af Kristinaminnen, och som kritiskt
sofrat och granskat de efterlämnade
manuskripten och väl torde vara den grundligaste
kännare af den snillrika drottningen, som
nu lefver.
Hvad särskildt »Pensées de Christine»
beträffar, kan påpekas, att det ej under
sextonhundratalet saknades förebilder till
en dylik aforismsamling. Pascal, med
hvilken Kristina, enligt hvad baron Bildt
upplyser, stod i korrespondens och som kallar
henne »la pius grande princesse dumonde»,
benämnde sin djupsinniga sentenssamling
Pensées, och La Rochefoucaulds Reflexions
ou sentences et maximes morales, utgifven
1665, försågs af drottningen med en mång-
UR BOKMARKNADEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
